Fria och hemliga val är grunden i ett demokratiskt samhälle. Detta kräver dock stora logistiska förberedelser. Inför förra valet till riksdag, kommun och landsting trycktes ungefär 685 miljoner valsedlar – vilket motsvarar 90 sedlar per röstberättigad person. Sannolikt kommer en liknande mängd tryckas även detta år.
Valmyndighetens kanslichef Anna Nyqvist varnar för att systemet inte är långsiktigt hållbart (Ny Teknik, 25/5). Myndigheten oroar sig bland annat för att den vid framtida upphandlingar överhuvudtaget kommer få in några anbud på viktiga produkter och tjänster, då digitaliseringen pressar både tryckeribranschen och post- och distributionssystemet. Med andra ord blir det svårare för aktörerna att kunna leverera i enlighet med de krav som ställs vid ett val.
Med dagens system finns även utrymme att sabotera för politiska meningsmotståndare. I samband med valet 2014 försvann Sverigedemokraternas och Moderaternas valsedlar från några lokaler i Skåne (SVT 14/9 2014). Även Socialdemokraternas röstsedlar försvann på vissa håll i samma län (SR 5/9 2014)I Sundsvall plockades buntar med partiers sedlar bort i flera vallokaler (SR 14/9 2014).
Vid förra valet fanns emellertid närmare 6000 valdistrikt och endast några få rapporterade om problem med stulna valsedlar. Men trots att omfattningen är blygsam visar exemplen på att dagens system är sårbart.
Vidare finns ett annat problem med dagens valsystem: Valhemligheten riskerar att röjas när de som ska rösta tvingas att öppet plocka på sig valsedlar framför ögonen på andra. I oktober 2016 föreslog vallagsutredaren Svante O Johansson att man i stället ska köpa in nya valbås och förvara sedlarna där – en modell som används i Norge.
En sådan förändring skulle dock kosta 250 miljoner kronor samtidigt som det enligt justitieminister Morgan Johansson (S) inte är praktiskt genomförbart på många håll” (SR 30/6 2017). Regeringen ville förra året i stället hitta en lösning där man placerar en skärm vid bordet med valsedlarna. Dock pågår det i dagsläget ingen översyn av valsystemet, men enligt Justitiedepartementet tittar regeringen på om en utredning ska tillsättas.
Vårt östliga grannland skulle kunna vara en källa till inspiration, vilket även Valmyndigheten menar. I Finland är röstsedlarna blanka och man får skriva två siffror: en för det parti man vill rösta på och en siffra för en eventuell favoritkandidat inom det partiet. Då röjs inte valhemligheten även om sedlarna hämtas på synlig plats, samtidigt som möjligheterna att sabotera för ett specifikt parti minskar.
Antalet sedlar torde också kunna minskas vilket både skulle kosta mindre skattepengar och vara mer hållbart ur ett miljöperspektiv. Dessutom skulle partierna inte behöva fastställa sina listor lika tidigt som idag. Det är dessvärre för sent att göra några förändringar inför årets val, men inför valet 2022 måste valsystemets sårbarhet minska samtidigt som skyddet av valhemligheten stärks.
