Ensamkommande som sökte asyl innan den 24 november 2015 kan snart få en ny chans till uppehållstillstånd om de fått ett beslut om utvisning när de bedömdes vara 18 år eller äldre. Detta förutsatt attden sökandefått vänta i minst 15 månader på beslut. Men den som kom till Sverige den 25 november 2015 eller senaregesinte någon sådan möjlighet.
En person som registrerades som asylsökande just den 25 november 2015 – dagen efter brytpunkten – och som nyligen fått beslut om utvisning till Afghanistan efter 2,5 år i Sverige är 12-åriga Zahra. Norrköpings Tidningar har skrivit om flickan vars mamma och syskon befinner sig i Iran. Hennes släkt i Afghanistan består framförallt av en farbror som tidigare slagit henne regelbundet och hon fruktar att hon vid en återkomst till hemlandet kommer att giftas bort, eller som hon själv uttrycker det: ”säljas”.
Även om Zahra hade registrerats en dag tidigare så skulle hon inte omfattas av den nya lagen, då hon inte är myndig. Den svenska migrationspolitiken är alltså utformad på ett sådant sätt att en ensam 12-årig flicka kan utvisas till ett land där hon riskerar att giftas bort, medan man låter tusentals myndigapersoner – framförallt män – utantidigare konstateradeskyddsskäl stanna kvar.
När regeringen la fram förslaget i slutet av förra året motiverades det med att:”ett antal ensamkommande barn har hunnit bli myndiga under handläggningstiden” vilket ”kraftigt minskat deras möjlighet att få uppehållstillstånd beviljat”. Med andra ord såhävdaderegeringen att många av de ensamkommande som kan omfattas av den nya lagen, till skillnad från Zahra, skulle ha beviljats uppehållstillstånd om de hade fått beslutet tidigare.
När Expressen granskade de afghaner som kan omfattas av lagen framträdde dock en annan bild. Där framgick att 78 procent har fått sin ålder uppskriven till 18 år vid beslutstillfället. De prövades alltså inte som vuxna därför att de hade hunnit fylla år, utan för att de inte lyckats ”göra sannolikt” att de var barn.
Hade de haft större chans att ”göra sannolikt” att de var under 18 om handläggningen hade skett snabbare? De som berörs av lagförslaget fick i snitt vänta 23 månader på beslut, i snitt 8 månader längre än förslagets gräns på 15 månader. Anna Lindblad, jurist och rättslig expert på Migrationsverket, sade till Expressen att dessa personer med hög sannolikhet hade fått avslag även om bedömningen gjorts åtta månader tidigare – alltså innan brytpunkten: ”Om det under hela ärendets gång är samma uppgifter som ligger till grund för vårt beslut, så skulle den sökande inte ha kunnat göra sin ålder sannolik tidigare under asylprocessen heller.”
Med andra ord faller argumentet om att handläggningstiderna ”kraftigt minskat” möjligheten till uppehållstillstånd. Snabbare handläggning hade sannolikt bara lett till ett snabbare avslag. Men medan de vuxna män som fått ett nej nu ska få en andra chans ska 12-åriga Zahra skickas hem ensam. Det är knappast en rättvis eller förutsägbar migrationspolitik.
