Boscanin: Löfven har skäl att vara mer självkritisk

Med tanke på att statsministern var bland de sista inom regeringskansliet att få kännedom om händelsen på Transportstyrelsen hade det varit klädsamt med större självrannsakan rörande regeringens interna arbete.

Det här är en åsiktstext från GP Ledare. Ledarredaktionen är oberoende liberal.

ANNONS
|

När Stefan Löfven förra veckan förhördes i Konstitutionsutskottet (KU) kallade han det som skett på Transportstyrelsen för ett ”haveri”. Med rätta. När det gäller regeringens hantering av frågan var han emellertid mer sparsam med sin kritik. Med tanke på att statsministern var bland de sista inom regeringskansliet att få kännedom om händelsen hade det varit klädsamt med större självrannsakan rörande regeringens interna arbete.

Under förhöret – som var det sista om IT-skandalen – gick man ännu en gång igenom informationsflödet i regeringskansliet, vilket ytterligare förstärkte bilden av statsråd och statssekreterare som inte kommunicerar med varandra.

ANNONS

Säkerhetspolisen (Säpo) inledde sin tillsyn av Transportstyrelsen i september 2015, vilket Justitiedepartementet informerades om samma månad till den dåvarande statssekreteraren Ann Linde. Det kan ifrågasättas huruvida Linde tog informationen från Säpo på allvar, då hon inte kallade till något krismöte trots att hon var högst ansvarig för krishanteringen inom regeringskansliet.

Inte heller informerade Linde sin chef – den dåvarande inrikesministern Anders Ygeman – förrän i början av 2016. Men till skillnad från de två ministrar och den statssekreterare som senare fick lämna sina jobb med anledning av skandalen fick hon senare en befordran och är i dag socialdemokratisk EU- och handelsministern.

I november 2015 skrev Säpo ett brev adresserat till Transportstyrelsens generaldirektör med rekommendationer om omedelbara säkerhetshöjande åtgärder. En ovanlig åtgärd som Justitiedepartementet informerades om.

I början av 2016 inleds en förundersökning mot den dåvarande generaldirektören Maria Ågren. Även detta informeras regeringskansliet om. Ändå dröjer det till januari 2017 innan statsministern underrättas.

Löfven förklarade under KU-förhöret att han hade önskat att delgivits information redan i samband med att förundersökningen inleddes i början av 2016 – nästan ett år tidigare än vad som var fallet. Statsministern hävdar att det var först vid denna tidpunkt som situationens allvar framgick. Men allvaret borde rimligtvis ha varit uppenbart flera månader tidigare när Säpo påtalade behovet av säkerhetshöjande åtgärder.

ANNONS

Statsministern ville inte peka ut någon skyldig för att information till honom uteblivit under lång tid. Vilket kanske inte är så konstigt, då han inte tycker det är något egentligt problem att han under lång tid inget visste. Löfven sade att även om han hade informerats tidigare så hade det inte gjort någon skillnad – inga andra åtgärder skulle ha vidtagits än vad som skedde.

Det är anmärkningsvärt att Löfven, med facit i hand, tycks vara nöjd med de åtgärder som vidtogs. Transportstyrelsens interna utredning av händelsen visade att obehöriga haft tillgång till hemliga uppgifter under perioden maj 2015 till oktober 2017. Tar det så lång tid att komma till rätta med allvarliga säkerhetsbrister som utgör ett hot mot både enskilda individer och riket finns skäl att vara mer självkritisk. Särskilt om man är statsminister och ytterst är ansvarig för landets säkerhet.

ANNONS