Inom politiken är det viktigt att kunna skilja på syfte och konsekvens. Det påstådda syftet med att begränsa vinster i välfärden – attförhindraoseriösa aktörer – är gott. Men det lagförslag som regeringen presenterat tillsammans med Vänsterpartiet skulle få konsekvenser som är betydligt mer långtgående än så, ett faktum som regeringen inte vill bemöta.
Kritiken mot förslagets konsekvenser hanteras genom att hänvisa tillbaka till syftet: Som ett mantra upprepas att de oseriösa aktörerna skastoppas, trots att det konkreta förslaget alltsåfår betydligt mer vittgående effekter.
Vinstbegränsningen ska ännu inte gälla för sjukvården, vilket visar på att man från regeringens sida är medveten om hur stor skada förslaget kan göra. Regeringen tillåter dock att vinstmöjligheterna för skolan och omsorgen begränsas till den grad att många seriösa företag skulle behöva avvecklas.
Förslaget är således inte vad det utger sig för att vara. Medan regeringen gör anspråk på att vilja begränsa vinster har taket på sju procent satts i förhållande till bolagens operativa kapital; det vill säga företagets rörelsetillgångar minus rörelseskulder.
Rörelsetillgångar är sådant som man snabbt kan sälja: fastigheter, maskiner och varulager. Något som ofta saknas inom kunskapsintensiva branscher där den viktigaste tillgången – personalen – inte kan säljas. Rent krasst innebär förslaget att en skola som äger sina lokaler tillåts göra större vinst än en skola som hyr sina lokaler – även om allt annat skulle vara lika.
Privata välfärdsföretag måste kunna ha en ekonomisk stabilitet för att kunna leverera god verksamhet. Men med regeringens förslag stryps möjligheten för företag att spara pengar för att på sikt kunna utveckla verksamheten. Därmed stryps också medborgarnas valfrihet.
Det är bedrövligt att regeringen totalt ignorerar de tusentals elever och brukare som uppskattar den utbildning respektive omsorg som de får i privat regi. Socialstyrelsens undersökning av kvaliteten i äldreboendena för 2017 visar att privata företag generellt levererar betydligt bättre omsorg: På 18 av 27 områden är de privata utövarna bättre än de kommunala.
I en rapport från Svenskt Näringsliv har nationalekonomen Gabriel Heller-Sahlgren undersökt hur privata respektive kommunala skolor presterar när det gäller sådant som inte handlar om akademiska resultat. Datan kommer från Skolenkäten där landets samtliga skolor deltar och visar att det finns stora skillnader – till friskolornas fördel. Elever på friskolor ger sina skolor högre betyg när det kommer till sådant som stimulans, studiero och trygghet.
Hade man enbart brytt sig om att få bort oseriösa aktörer från marknaden hade det kunnat lösas med högt ställda kvalitetskrav och noggranna kontroller. Regeringens förslag riktar emellertid in sig på att urholka de privata alternativen. Det är ohederligt av regeringen att inte vara öppen med det.
