En svensk kvinna som enligt folkbokföringen var 117 år gammal – och därmed skulle vara världens äldsta människa – visade sig vara ”bara” 90. Kvinnan hade invandrat till Sverige för 35 år sedan och då använt sin avlidna makes ex-frus identitet.
Detta uppmärksammade Peter Santesson, statsvetare och opinionschef för Demoskop, i en krönika i april (Dagens Samhälle 18/4). ”Det är inte möjligt att vare sig Skatteverket eller Pensionsmyndigheten skulle ha undgått att notera att världens till synes äldsta person är folkbokförd i Sverige” skrev Santesson då,med anledning av att den felaktiga åldern inte hade ändrats i folkbokföringen.
Paul Larsson, chef för Pensionsmyndighetens produktionsavdelning, svarade några dagar senare att detta inte hade undgått myndigheten: ”Nej, det har inte undgått oss på Pensionsmyndigheten, och vi har också uppmärksammat Skatteverket på saken. Det finns fel i folkbokföringsregistret, och tillsammans med Skatteverket har vi försökt få till en lösning. Av olika skäl har det jobbet ännu inte lyckats.” (Dagens Samhälle 20/4).
Pensionsmyndigheten ska ha uppmärksammat Skatteverket på den felaktiga åldern redan för fyra år sedan. Först i somras åtgärdades det. Frågan om hur myndigheten arbetar för att upptäcka och åtgärda liknande fel är relevant då fallet dessvärre inte är unikt.
Riksrevisionen har precis avslutat en granskning av Skatteverkets arbete för att upprätthålla kvaliteten i folkbokföringen och konstaterar att det finns en rad brister (Riksrevisionen31/10). Bland annat kommer Riksrevisionen fram till att det till stor del saknas kunskap om hur vanligt förekommande felen är och om de konsekvenser som kan uppstå till följd av detta. Konsekvenser som, enligt Riksrevisionen, ofta är ”mycket kännbara” för samhället.
De konsekvenser som åsyftas rör bland annat olika typer av välfärdsbrott.Granskningenlyfterframatt det finns exempel på ”organiserade härvor där personer skenskriver sig hos varandra och har olika inneboende för att få högre bidrag. Det finns också härvor med felaktiga folkbokföringar som är kopplade till skattebrott och handel med arbetserbjudanden.” Detta har tidigare lyfts i en rapport från Brottsförebyggande rådet (BRÅ) från 2015.
Det förekommer också att felaktiga identiteter angetts som huvudmän för företag och för anställda.I granskningen framkommeratt det finns fall där företaget anmält kontrolluppgifter för anställda och sedan försatt företaget i konkurs och därmed erhållit lönegaranti för anställda som inte existerar. Vidare finns fall där personer använder sig av falska identiteter för att hyra bilar och ingå låneavtal och andra typer av affärsuppgörelser som man sedan inte fullföljer.
När kriminella alltför lätt kan lura till sig pengar till följd av att myndigheter brister i kontroll påverkar det såväl skatteviljan som tilltron till våra myndigheter. Den slapphänthet som påvisats är oacceptabel. Användandet av falska identiteter riskerar inte bara att göda misstro, utan även grov kriminalitet – ett samhällsproblem som redan är på en nivå som är svår för ordningsmakten att hantera. Här måste Skatteverket bidra genom att bli bättre på att upptäcka och åtgärda fel i folkbokföringen.