Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.Nyheter med närvärde

Den här artikeln ingår för dig som är kund.

Boscanin: Gymnasielagen är ett juridiskt misslyckande

Två migrationsdomstolar har underkänt den nya gymnasielagen och det är inte otänkbart att även Migrationsöverdomstolen skulle komma fram till att delar av den inte kan tillämpas. Det skulle innebära att tusentals personer som fått hopp om att få stanna kommer att känna sig lurade när de i slutändan ändå får ett avslag.
Det här är en text från GP Ledare. Ledarredaktionen är oberoende liberal.

Lagar kan inte utformas precis hur som helst, vissa grundläggande villkor måste uppfyllas. Detta var också var vad Lagrådet påpekade när myndigheten yttrade sig om den så kallade gymnasielagen som ger möjlighet till uppehållstillstånd för studier på gymnasienivå, trots att skyddsskäl saknas: ”Gränsen har nåtts för vad som är acceptabelt i fråga om hur lagstiftning kan utformas”. Tydligare kritik än så går knappast att få från Lagrådet.

Trots kritiken valde regeringen att gå vidare, och med stöd från Vänsterpartiet och Centerpartiet kunde förslaget passera riksdagen. Därmed valde man att frångå rättsstatens princip om likhet inför lagen – hela syftet med gymnasielagen är att särbehandla en särskild grupp.

Sedan lagen började gälla den 1 juli har den underkänts av två av landets fyra migrationsdomstolar. Både i Malmö och i Stockholm anser man att lagens sänkta krav på att kunna styrka sin identitet strider mot överordnade lagar.

Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se

Migrationsdomstolen i Stockholm anser att EU-rättsliga bestämmelser binder Sverige till att inte ge uppehållstillstånd till personer som inte styrk sin identitet och migrationsdomstolen i Malmö menar att det är oklart hur lagen förhåller sig till Sveriges åtaganden inom Schengensamarbetet. De båda domstolarna har därför meddelat att de inte kommer tillämpa det sänkta beviskravet, vilket i praktiken innebär att många kommer få avslag på sin ansökan om uppehållstillstånd.

Under tisdagen meddelade Migrationsverket att man avvaktar med att tillämpa gymnasielagen, då det annars skulle leda till en rättsosäker situation där "beslutet skulle bero på om ärendet prövas av Migrationsverket eller domstolen”.

Migrationsverkets beslut var det enda rätta. Vi kan inte ha en ordning där chansen att få stanna i Sverige avgörs av vilken instans som prövar ens ärende. En av domarna har överklagats till Migrationsöverdomstolen och om den väljer att pröva ärendet – vilket den bör göra – kommer dess dom bli vägledande för liknande fall. 

Det är inte otänkbart att även Migrationsöverdomstolen skulle komma fram till att bestämmelsen om sänkta beviskrav inte kan tillämpas. Det skulle innebära att tusentals personer som fått hopp om att få stanna kommer att känna sig lurade när de i slutändan ändå får ett avslag. Även om dessa personer inte har skyddsskäl måste man vara ödmjuk inför det faktum att de befinner sig i en svår situation. De har behövt vänta länge på ett besked som visade sig vara negativt. Att då ge dem falska förhoppningar är knappast att göra dem en tjänst.

Det bästa hade varit att redan från början vara tydlig med att ett avslag innebär att man måste lämna landet. I stället har regeringen signalerat att ett ”nej” egentligen är ett ”kanske” som kan bli till ett ”ja” – om man har turen att tillhöra en grupp som blir föremål för politisk opinionsbildning. Men möjligheterna att få uppehållstillstånd ska inte avgöras av vem som ropar högst, utan av huruvida man har skyddsskäl. Annars blir lagstiftningen både oförutsägbar och orättvis.