Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Om Cookies

Boscanin: Anna Johansson måste lämna regeringen

Det räcker inte med att Transportstyrelsens ordförande och generaldirektör fått gå. Ansvaret för rikets säkerhet ligger hos regeringen – varpå det är rimligt att utkräva ansvar även där.

Gränslöst är nog det ord som bäst beskriver vidden av det IT-haveri hos Transportstyrelsen som nyligen uppdagats. Förutom att personuppgifter och bilder på miljontals svenskar hamnat hos främmande makt så har även känslig information om svensk infrastruktur – vägar, hamnar, broar och tunnelbanor – läckt ut. 

Detta är information som kan utgöra en allvarlig fara för rikets säkerhet. Det är dock inte främmande makt som aktivt har försökt tillskansa sig informationen utan Transportstyrelsen som högst frivilligt har gett bort den.

Som om detta inte vore nog skickade man i mars förra året av misstag ut ett mail med känsliga personuppgifter – däribland adresser till personer som lever med skyddad identitet – till företag som prenumererade på Transportstyrelsens databas. Detta skedde inte bara en utan två gånger.  

Transportstyrelsens dåvarande generaldirektör Maria Ågren har medvetet brutit mot svensk lag och dess dåvarande ordförande Rolf Annerberg kände till detta. Detta skedde under hösten 2015 och i februari år 2016 ska tjänstemän på Näringsdepartementet fått vetskap om händelsen enligt infrastrukturminister Anna Johansson (S). 

Att Ågren och Annerberg – långt senare – har fått lämna sina poster med anledning av skandalen betyder inte att historien slutar där. Även regeringens hantering av frågan har varit högst tveksam. I stället för att informera riksdagen om det inträffade, som sig bör, har det varit knäpptyst från regeringens sida. Man har även varit minst sagt sparsam när det kommit till att ge svar på frågor från media.

Anna Johansson höll förvisso en presskonferens under tisdagen. Där skyllde hon emellertid ifrån sig på myndigheten och insikten om det egna ansvaret för frågans hantering verkar vara närmast noll. Ta till exempel Johansson påstående om att hon fick information om händelsen först när Ågren delgavs misstanke om brott i januari i år. Detta trots att Johanssons eget departement då hade känt till händelsen i nästan ett helt år. Om påståendet är sant är det högst anmärkningsvärt. 

Att tjänstemännen inte berättar för statsrådet om alla detaljer i vartenda ärende är fullt naturligt; men detta är ingen liten detalj. Som Ulf Kristersson (M) uttryckte det i tisdagens Aktuellt: Det är ingen sak som man glömmer berätta. Antingen ljuger Johansson eller så finns det stora problem inom Näringsdepartementet. Oavsett vilket så är det allvarligt. 

Det räcker därför inte med att styrelsens ordförande och generaldirektör fått gå. Ansvaret för rikets säkerhet ligger inte där, utan hos regeringen – varpå det är rimligt att utkräva ansvar även där. Johansson har genom sin hantering av frågan förbrukat sitt förtroende och bör avgå. Om hon inte vill göra det frivilligt kanske oppositionen kan hjälpa till genom att väcka misstroende och därmed låta riksdagen bestämma om Johanssons vara eller icke-vara?

Mest läst