Boscanin: Äganderätten måste värnas

Viljan att investera tid och pengar i ett företag lär minska i takt med att regeringen visar hur lite äganderätten är värd, med förslag om att företag inte själva ska få tillsätta sin styrelse och att människor inte ska få bruka den mark de äger.

Det här är en åsiktstext från GP Ledare. Ledarredaktionen är oberoende liberal.

ANNONS
|

Var och en har rätt att äga egendom och ingen får godtyckligt fråntas sin egendom. Detslås fast i FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Sverige – som varit en av organisationens medlemsstater sedan 1946 – bör aktivt verka för attvärnaäganderätten. I stället har vi en regering som gång på gång kommer med förslag som syftar till att minska människors möjlighet till att äga och bruka sin egendom.

I Västsverige finns närmare 300 småskaliga vattenkraftverk. Branschen hotas nu av ett nytt lagförslag som presenterades i höstas. All vattenkraftsel ska enligt EU:s ramdirektiv tillverkas i enlighet med moderna miljövillkor, vilket inte är fallet i Sverige idag. Syftet är således gott, men det är synd att regeringen utformat ett förslag som riskerar att inskränka äganderätten.

ANNONS

Enligt förslaget behöver alla vattenkraftverk nya tillstånd. Utredningen – vars kostnad kan hamna på 600.000 kronor per verk – ska betalas av ägarna och det finns inga garantier för att tillstånd kommer att beviljas efter utredningen.

För att citera Johan Hillström, ordförande i Västsvensk vattenkraftsförening: ”Man tror ju inte att det är möjligt i ett demokratiskt samhälle att man fråntar oss rätten att bruka det vi äger utan någon ersättning” (SVT 29/1).

Det säger sig självt att en sådan ordning inte gynnar företagande. Regeringen föreslår förvisso att en fond ska upprättas där vattenkraftsägare ska kunna söka ersättning för upp till 85 procent av utredningens kostnad. Man kan dockfråga sig vad som kommer att ske när pengarna i fonden tar slut; kommer den att fyllas på eller kommer vattenkraftsägarna lämnas åt sitt öde?

Vidare kvarstår det faktum att förslaget i praktiken skulle innebära att staten kan frånta företagare rätten att bruka det de äger – utan ersättning. Det påminner om statens hantering av fjällnära skog, en fråga som ledarsidan tidigare har skrivit om (21/1). Den som äger fjällnära skog måste söka tillstånd för att få avverka den. Tidigare har markägare som nekats tillstånd fått ersättning från staten – något som ”tillfälligt” stoppades i november 2016. Syftet var att utreda hur ersättningen ska beräknas, nu tycks frågan emellertid handla om huruvida skogsägare överhuvudtaget ska ha rätt till ersättning.

ANNONS

Denna typ av förfarande skapar oförutsägbarhet och minskar incitamentet för företagande. Viljan att investera tid och pengar i ett företag lär minska i takt med att regeringen visar hur lite äganderätten är värd; med förslagom att företag inte själva ska få tillsätta sin styrelse och att människor inte ska få bruka den mark som deäger. Staten ska inte kunna inskränka äganderätten utan rimliga skäl – och om detta sker bör marknadsmässig ersättning alltid vara en självklarhet.

ANNONS