Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.Nyheter med närvärde

    Pressbild

    Bernmar: "Vi kan inte lämna till marknadskrafterna att bestämma vilka  bostäder som ska  byggas"

    I ledarsidans intervjuserie med företrädare för partierna i göteborgspolitiken har turen kommit till Daniel Bernmar (V) som är kommunalråd.

    Det här är en text från GP Ledare. Ledarredaktionen är oberoende liberal.

    Hur tycker du att samarbetet varit mellan F!, V, MP och S senaste mandatperioden?

    - Väldigt bra. Bättre i början. Sämre i slutet. Det beror i stor utsträckning på att S valt att fjärma sig från det rödgröna samarbetet. Men vi har ändå under mandatperioden lyckats genomföra väldigt många bra saker. Men samarbetet var mycket starkare i början.

    Vad berodde schismen på?

    - Det är ingen hemlighet att S har valt att gå mer åt höger.

    Exempel på det?

    - Frågan om ensamkommande. Först hade vi en gemensam rödgrönrosa linje så sent som 2015 och sedan våren 2016 hade vi inte det. Och då valde S att gå en annan väg.

    Är det enda skälet till att det kärvat mellan er?

    - Sedan är det ett stort antal frågor där S valt att göra upp med andra partier än de rödgrönrosa. Det är de stora skälen. Det är alltifrån Arenafrågan till kollektivtrafiken. De har valt en annan väg.

    Ni är väl ändå helt beroende av S för att få något som helst inflytande på göteborgspolitiken? Vad är era krav på S för att ha ett meningsfullt samarbete?

    - Våra krav utgår alltid utifrån vilken politik vi vill driva.

    Så vad behöver de vrida tillbaka från sin högersväng för att ni ska kunna samarbeta?

    - Om man tittar på våra prioriterade frågor så är det att vi ska satsa på välfärden och på en social bostadspolitik. Och då är det klart, de frågorna kommer vi inte sälja ut för att sitta vid makten.

    Måste de skifta i flyktingpolitiken lokalt för att få ert stöd, är det ett absolut villkor?

    - Det finns inga absoluta villkor. Det handlar om politik och om förhandlingar efter valet. Vi tror att det rödgrönrosa samarbetet är den rimliga vägen framåt. Men det kräver givetvis att det får genomslag politiskt. För vi är inte bara intresserade av att sitta i makten boning utan vi är intresserade av politisk förändring – och de partier som är intresserade av det samarbetar vi gärna med för en vänsterpolitik.

    Segregationen i Göteborg har varit tilltagande under flera decennier. Alla partier har ju sitt sätt att närma sig frågan. Vad är din analys av läget och vad tror du behöver göras?

    -  Den politik som förts de senaste 20–30 åren är en klasspolitik för de som har mot de som inte har och det bör vi naturligtvis vända på. Den största och viktigaste saken man behöver vända på är den ekonomiska politiken och skattepolitiken. Man bör sluta ge bidrag till rika och stärka de områden där människor lever under tuffa villkor. De har ju i stället varit de som straffats ekonomiskt under lång tid. Vi får vända på det, för det är ju det viktigaste skälet till at det ser ut som det gör.

    Och lokalt, vad kan man göra åt det här? Låter som att du ändå beskriver de stor dragen nationellt.

    - Det vi kan göra lokalt är att stärka välfärden och skolan. Välfärdssystemen som kommunen förfogar över ju att lappa och laga det klassamhälle som riksdagen har beslutet att vi ska ha. Det handlar om att stärka välfärden lokalt.

    Och den senaste mandatperioden, vad är kvittot för vänsterpartiets inflytande?

    - Det är att välfärden i Göteborg har 1,5 miljard mer än vad den hade haft utan vårt inflytande. Och det är vi stolta över. Sedan har vi infört ett antal reformer, varav flera senare har plockats upp nationellt av Vänsterpartiet. Exempel på detta är sommarkorten för ungdomar. Det är ju något som Vänsterpartiet i Göteborg drev igenom 2015 och som nu är nationell politik. Samma sak med avgiftsfri simskola som vi har drivit igenom i Göteborg. Jag tror aldrig vi haft så här mycket inflytande lokalt i Göteborg.

    Den nationella politiken påverkar såklart det lokala – men lokal byggpolitik och näringslivspolitik påverkar såklart – det har ju blivit betydligt värre.

    - Beror på vad man tänker på. Vissa saker har blivit bättre, andra sämre.

    Sysselsättningsnivån, medellivslängden i förorten jämfört andra delar av Göteborg, sjukdomstalen. Ni har ändå haft ett finger med i styret av Göteborg och trots era 1,5 miljarder tycks inte mycket hända.

    - Vissa saker har blivit mycket bättre. Det man ska ha klart för sig är att klassamhället inte försvinner av att man gör satsningar på kommunnivå. Det krävs att man gör stora omställningar, en röd skatteväxling och ställer om ekonomin för att inte ge ytterligare subventioner och bidrag till de som redan har. För det är så vi har byggt upp vårt skattesystem idag. Det skadar jättemycket vanliga människor och det skadar Göteborg som ju är en stad där klassklyftorna syns väldigt tydligt.

    Vilka subventioner får rika i Göteborg?

    - Jag pratar om det nationella skattesystemet och alla miljarder som går till att subventionera människor som redan har pengar.

    Allmännyttan i Göteborg är tänkt att underlätta för folk på bostadsmarknaden, ändå tycks den i Göteborg främja segregationen. Vissa stadsdelar är väldigt dominerade av allmännyttan och likaledes väldigt homogena. Kan man se allmännyttan som en subvention till de som redan har – kötid och kontakter inom samhället?

    - Vi har jobbat systematiskt med att ta bort alla begränsningar som gör att allmännyttan förstärker detta. Vi har tagit bort inkomstkravet, det är inte politikens sak att bestämma hur stor del av sin inkomst man vill lägga på hyran. Privata fastighetsägare har kvar det. Det är en sådan sak som riskerar att verka segregerande om det behålls.

    2017 skrev du i en artikel att Göteborg ”Ska byggas ihop”. Och det torde nästan de flesta politiker vara eniga om. Tät, grön och levande stad är ju kommunens paroll i dessa frågor. Men hur ska det rent praktiskt gå till?

    - Kommunen måste ta ett större och mer praktiskt ansvar. Vi kan inte lämna till marknadskrafterna att bestämma vilka bostäder som ska byggas och hur. Det vill de borgerliga partierna, de tycker att marknaden kan lösa det. Men bostäder är inget man kan lämna till marknaden att bestämma. Kommunen har ett bostadsförsörjningsansvar. Sedan ser vi konsekvenserna av att marknaden bestämmer – då är det de med pengar som gynnas. Därför krävs det en politik som prioriterar de som har det sämst ställt och att det blir en spridning i alla stadsdelar. Så när man bygger en ny stadsdel så ska det finnas bostäder för alla i den.

    Vid Skeppsbron hade man den idén. Kommunen skulle ta ett större ansvar för att det skulle bli en sådan spridning. Men där föll det på ekonomin. Det blev inte lönsamt. Innebär det att kommunen ska gå in som byggbolag?

    - Absolut. Byggmarknaden är i princip ett oligopol. Det är en jättepropp i det svenska systemet. Vi bör tänka mycket mer så som man gjorde på 30, 40 och 50-talet. Vad funkar egentligen Inte dra på ideologiska skygglappar och inte tänka att det här bryter mot någon grundläggande princip. Bostad är en rättighet – det står inskrivet i grundlagen att människor har rätt till en bostad. Det bryter vi mot dagligen, inte bara i Göteborg utan i hela Sverige.

    Men om man ser på hur Göteborg byggdes för en 90 år sedan så var det väldigt många små privata aktörer som var involverade. Tiden innan de stora byggoligopolens era. Är inte det något att inspireras av?

    - Det har jag inget emot.

    Men det finns ju en del hinder för det idag. Med tanke på att kommunen upphandlar främst med stora aktörer.

    - Det går att arbeta i båda ändar. Både att kommunen tar ett större ansvar och man kan se till att släppa in fler aktörer. Man bör göra både och för att lösa problemet med att byggpriserna är skyhöga.

    Hur får man ner byggpriserna genom kommunala byggbolag?

    - Genom konkurrens. På samma villkor. Det är samma sak som med allmännyttan. Syftet är att vara en viktig aktör som konkurrerar med det privata om att skapa en god boendemiljö med låga hyror. De konkurrerar på den öppna bostadsmarknaden på lika villkor med andra aktörer. Och de gör det på ett sätt som ser till att hålla marknaden i balans.

    Hur ser du på att byggandet av Västlänken gynnar ett förhållandevis litet antal pendlande människor och inte knyter samman Göteborg?

    - Det håller jag inte med om. Den gynnar alla göteborgare eftersom den sprider ut resandet med pendeltåg. Detta är bra eftersom Centralstationen är ett veritabelt haveri på morgonen. Det är för många bussar som går den vägen. Det är bra att sprida ut pendeltågstrafiken och det är bra att man kan pendla till olika delar av regionen.

    Du tror inte alls att den finns en motsättning mellan byggande av den lokala kollektivtrafiken och ett sådant omfattande projekt som Västlänken? Eller är det en falsk motsättning och allt kan göras samtidigt?

    - Det är en falsk motsättning i den bemärkelsen att hela det västsvenska paketet i huvudsak bekostad med statliga medel. Och det är statliga medel som i viss del går till sådant som kommunen ansvarar för. Göteborg tjänar på det västsvenska paketet. Så ur ett lokalt perspektiv är hela paketet en vinst för Göteborg.