Att jämföra äpplen med päron

För den som enbart bryr sig om sin egen överlevnad finns goda skäl att vara mer rädd för trafiken än för terrorister. Men bryr man sig också om samhällets stabilitet finns anledning att skilja på olyckor och medvetna våldsdåd.

Det här är en åsiktstext från GP Ledare. Ledarredaktionen är oberoende liberal.

ANNONS
|

Uttrycket “att jämföra äpplen med päron” känns sällan så passande som när antalet dödsoffer i terrordåd jämförs med antalet människor som avlidit av andra orsaker. Vid det här laget har vi fått ta del av ett antal varianter: fler dör i biltrafiken, av rökning eller av blixten än som dödas av terrorister.

Nu senast var det den liberale författaren och debattören Johan Norberg som påpekade att ”Fler européer dör i sina egna badkar och av de egna möblerna än av terror.” (SVT Opinion14/6).

Det finns inget skäl att tro att Norberg intebetraktarterrorism som något allvarligt. Men jämförelser av detta slag är, trots att de är korrekta i sak, problematiska.

ANNONS

Det är skillnad på en olycka och att uppsåtligen skada någon annan; på att själv utsätta sig för en risk och att utsättas för våld av en annan människa. I rättsväsendet, såväl som i det vardagliga mötet mellan människor, är detta något vi förhåller oss till. Handlingar med samma resultat värderas olika beroende på huruvida det föreligger uppsåt.

För den som enbart bryr sig om sin egen överlevnad finns goda skäl att vara mer rädd för trafiken än för terrorister. Men bryr man sig också om samhälletsstabilitetfinns anledning att skilja på olyckor och medvetna våldsdåd. Då är det är inte särskilt konstigt om man känner större rädsla inför människors drivkraft att döda andra på grund av ideologisk övertygelse, än inför det faktum att olyckor sker.

Vidare finns en an annan aspekt än antalet som dödas, och det är antalet personer som rättfärdigar terrordåd. Hur många i Sverige som sympatiserar med terrorgrupper som IS finns inga exakta siffror på. Däremot vet vi att runt 300 personer från Sverige har stridit för terrorgruppen och ungefär hälften av dem har återvänt.

Därtill finns personer som inte har rest iväg för att kriga, men som likväl hyser sympatier. Det finns indikationer på att antalet sympatisörer inte är obetydligt. När polisen i Borås gjorde en kartläggning fann de uppemot 100 individer som sympatiserar med IS – bara iden egnakommunen (SVT 12/4 2016).

ANNONS

Förra året genomförde föreningen Varken Hora eller Kuvad en enkätundersökning med skolungdomar i Göteborgs nordöstra förorter. Av de 1200 som deltog svarade drygt 11 procent att de sympatiserar med grupper som IS. 13 procent svarade att de känner någon med sympatier. Hur hemska trafikolyckor och badkarsdrunkningar än må vara så ärterrornågot annatsom vi bör förhålla oss till därefter.

ANNONS