Gåta. Sitter verkligen Le Pen på nyliberalismens axlar?
Gåta. Sitter verkligen Le Pen på nyliberalismens axlar?

Allt är nyliberalismens fel

Högerpopulismens framgångar är de senaste i raden av fenomen som förklaras med hänvisning till nyliberal ekonomisk politik.

Det här är en åsiktstext från GP Ledare. Ledarredaktionen är oberoende liberal.

ANNONS
|

En av de vanligaste förklaringarna till varför högerpopulister och högerextrema partier röner framgångar i Europa är att ”nyliberalism” dominerar kontinenten. Tyvärr definieras nyliberalism sällan.

Den framställs som en obehaglig kombination av marknadsekonomins värsta avarter. En radikalt oreglerad kapitalism som sliter sönder människor och samhällen.

Karin Pettersson på Aftonbladet ledare hävdade nyligen att ”högerpopulismens framgångar” delvis är ett rationellt svar på en vänster som inte utmanar ”dagens nyliberala konsensus” (AB 30/4).

I DN förklarade statsvetaren Sverker Gustavsson att snart alla det demokratiska samhällets problem kan härledas till nyliberalism. ”Framvällande populism” kan förklaras med att demokratin pressas tillbaka och skyldig till detta är den nyliberala ideologin (DN 23/4).

ANNONS

Även professorn i ekonomisk historia, Ylva Hasselberg landar i slutsatsen att populismen och nyliberalism ”delar föreställningen om den anonyma massan som rikslikare och kunskapsgenerator” (DN 2/5).

För många inom vänstern behövs den här förklaringen. Den befäster uppfattningen att skälet till högerextrema framgångar är för lite vänsterpolitik, och för mycket marknadsekonomi.

Det blir ett bekvämt sätt att alltid kräva mer radikalism och renlärighet. Upprepas analysen tillräckligt ofta blir det som en bekväm standardlösning på alla politiska krämpor: Mer socialism!

Men hur står det till egentligen? Nyliberalism definieras sällan särskilt väl, än mindre avgränsat, av de som använder det som ett skällsord. En användbar synonym till nyliberalism är ekonomisk frihet.

Som ett mått på sådan kan man använda sig av ”Index of Economic freedom”. Ett mätinstrument framtaget av den amerikanska tankesmedjan Heritage som beskriver i vilken utsträckning ett lands ekonomi är fri, eller avreglerad om man föredrar det ordet.

Bland annat mäts äganderättens säkerställande, skattetrycket (lägre ger fler poäng enligt mätningen), finansmarknadens frihet och regleringstrycket på arbetsmarknaden. Alla indikatorerna som beskriver fria ekonomier är sådana som likaledes hade kunnat beskrivas som ”nyliberala”.

I EU rankas – i fallande ordning - Estland, Irland, Storbritannien, Luxemburg, Nederländerna och Litauen som de ekonomiskt mest fria ekonomierna.

ANNONS

Vad har dessa länder gemensamt? Estland, Irland och Luxemburg saknar högerextrema partier i parlamenten. Litauen har ett litet, Ordning och rättvisa, som fick fem procent av röstandelen i senaste parlamentsvalet.

I Yougov:s senaste mätning fick högerpopulistiska UKIP 6 procent i Storbritannien. Nederländernas Gert Wilders fick i senaste valet 13,1 procent av rösterna. De friaste, eller med kritikernas vokabulär mest ”nyliberala”, länderna i EU tycks märkligt nog vara de som har svagast högerextrema och högerpopulistiska partier.

Hur ser det ut i de minst ”nyliberala” länderna i Europa? Grekland, Italien, Portugal, Frankrike, Slovakien, Ungern hamnar i EU-botten.

I det senaste grekiska valet fick högerextrema Gyllene Gryning 6,3 procent av rösterna. I Italien har Beppe Grillos populistiska Femstjärnerörelse hamnat mellan 27 och 30 procent av röstandelen i vårens opinionsmätningar. I Frankrike gick Le Pen vidare till andra valomgången i presidentvalet med 21 procent av rösterna.

I Slovakien fick det gamla nationalistpartiet SNS 8,6 procent av rösterna och det närmast nazistiska L´SNS fick 8,0 procent av röstandelen. I Ungern styr högerpopulistiska Fidesz och högerextrema Jobbik hamnar på mellan 15 och 20 procent i de flesta mätningar. Enbart Portugal klarar sig utan högerextrema framgångar.

Vad säger dessa siffror oss? Egentligen rätt lite. Det är inte min poäng att en friare, mer avreglerad ekonomi, nödvändigtvis immuniserar ett land mot högerpopulism och högerextremism.

ANNONS

Om det finns någon svag korrelation så är det mellan en fri ekonomi och svaga högerextrema partier. Men att nöja sig med en sådan förklaring vore att nedlåta sig till banal spekulation av det slag som beskyller nyliberalism för samhällets elände generellt, och högerextrema partiers framgångar specifikt.

Vill man förstå varför högerextrema partier röner framgångar, och därigenom motverka dem, behövs en mer mångbottnad och mindre ideologiskt förblindad analys. Man kan givetvis tycka illa om oreglerade och fria marknader. Det står var och en fritt att göra. Men en ideologisk övertygelse är inte samma sak som en korrekt världsbeskrivning, det visar nyliberalismens kritiker så ofta de bara kan.

ANNONS