Frågan om brotten mot våra äldre måste tas på större allvar. Bara under den gångna helgen har två mycket allvarliga incidenter inträffat. I det ena fallet vaknade en 83-årig, rullstolsbunden man i Kallinge upp av ljudet av att ytterdörren bröts upp. Lägenheten stormades av två maskerade män som misshandlade mannen grovt över ansikte och bröstkorg vilket resulterade i flera benbrott, en skallfraktur och en blödning i huvudet. Under misshandeln skrek de maskerade männen att 83-åringen skulle ge dem sina pengar (Expressen 2/2). I det andra fallet rör det sig om ett par i 80 årsåldern som rånats i sitt hem utanför Kristianstad under söndagskvällen. I detta fall är uppgifterna i skrivande stund mer knapphändiga.
Av en rapport från Brottsförebyggande rådet (BRÅ) från i fjol framgår att var sjätte person över 65 år utsattes för någon typ av brott under 2016. Det är visserligen mindre än för befolkningen i stort men samtidigt är gruppen äldre särskilt sårbar just på grund av sin ålder. Den otrygghet som följer, vid sidan av eventuella fysiska skador, blir för många ett fängelse.
I Sverige åtnjuter den äldre befolkningen en lägre social ställning än i andra delar av världen. När äldrefrågor kommer på tal i den politiska debatten handlar det oftast om huruvida pensionerna ska höjas med några kronor. Någon vidare förståelse, eller ens genuint intresse, för de äldres livsvillkor visas sällan.
När Håkan Carlsson, chef för polisens Circagrupp som fokuserar på seriebrott riktade mot äldre, intervjuades i DN för några år sedan konstaterade han att polisen höll koll på ett 30-tal ligor, såväl internationella som inhemska, som regelbundet eller till och från opererade i Sverige. Carlsson konstaterade då också att närmare 29 900 stölder i äldres eller funktionshindrades bostäder hade anmälts under de då föregående fem och ett halvt åren. Mörkertalet ansågs vara mycket stort (26/10-2016).
Trenden har dessvärre inte brutits, inte minst bedrägerierna mot äldre ökar. I vanlig ordning, numera, hänvisar polisen till bristande resurser trots att åldringsbrotten hör till de prioriterade. Men brotten mot de äldre är dessvärre bara ett tecken i tiden på en kriminalitet som blir allt råare och mer utstuderad.
Söker man på "åldringsbrott" får man upp skrämmande många träffar på händelser i närtid runt om i landet. Dessa varvas med artiklar om hur man ska skydda sig från att drabbas. I all välmening såklart. Men hur hade det sett ut om det på motsvarande vis staplats råd till kvinnor om hur de ska undvika att bli utsatta för våldtäkter?
Åldringsbrotten rör oss alla. I ett civiliserat samhälle ger inte ens de kriminella sig på de mest utsatta. Men gränserna förflyttas ständigt, nu måste frågorna upp på den politiska agendan och polisen ges förutsättningar att göra sitt arbete.
