Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Om Cookies

Bild - 1
Adam Cwejman - ledarskribent på GP.

Adam Cwejman: Det strukturella felslutet

För många är det provocerande att ifrågasätta teorin om strukturell rasism. Man anklagas då för att "förneka rasism", "individualisera problem" eller "strunta i forskningen". Men det är ett missförstånd. Det är få som hävdar att rasism inte kan förstås som sociala mönster eller systematiska fenomen.

Det här är en text från GP Ledare. Ledarredaktionen är oberoende liberal.

Diskriminering förekommer givetvis i Sverige, vissa drabbas dessutom mycket hårdare av den. Flera studier finns som visar på systematisk diskriminering vid jobb och bostadsansökningar.

Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se

Kritiken mot strukturella förklaringar handlar om teorins möjligheter att förklara verkligheten. Ett vanligt misstag i svensk offentlighet är vad filosofiprofessorn Per Bauhn kallat för det strukturella felslutet. Det ser ut som följer: Man har observerat att en minoritet har det sämre än snittet. Slutsatsen dras att det man observerat måste vara orsakat av förtryck. Beviset man anför är att gruppen ofta utsätts för rasism och att ojämlikheter därför är en konsekvens av detta.

Att en minoritet har det bättre eller sämre än majoriteten kan vara tecken på mycket förutom rasism eller diskriminering. Det kan givetvis vara så att ojämlikhet är en konsekvens av förtryck, men att på förhand ansluta sig till att det måste handla om strukturell rasism är problematiskt. Den blir en hypotesernas enögdhet.

De som åberopar strukturella förklaringar har glömt att de har att göra med en teoretisk förklaringsmodell, inte en empirisk sanning. En teori kan hjälpa oss att förstå insamlad data men den kan inte på förhand förklara verkligheten för oss. Inom nationalekonomin brukar man tala om att korrelation inte leder till ett orsakssamband. Diskriminering kan alltså korrelera med att en minoritet har sämre utbildningsnivå, men det innebär inte att det är huvudorsaken. 

Värderingar, socialt och ekonomiskt kapital kan alla också avgöra. Det finns exempel på minoriteter i flera länder som har såväl högre medelinkomst, sysselsättningsnivå och utbildningsnivå än majoritetsbefolkningen. Detta trots som i fallet med Malaysiska kineser, århundraden av rasism. Under 1980-talet i Sverige hade utrikes födda, varav många var arbetskraftsinvandrare, högre sysselsättningsgrad än inrikes födda. Detta samtidigt som fördomar och rasistiska attityder var mer utbredda än idag.

Om det enda redskap man äger är en hammare, då kommer man behandla allting som om det vore en spik. Redskapet tillåts definiera världsuppfattningen. Tyvärr är strukturell rasism denna hammare för många. Att ifrågasätta sådan teoretisk enögdhet är inte att förneka rasism.

Mest läst