EU är minsann ingen à la carte-meny! Det brukar unionens vänner fräsa när Storbritanniens förhandlingar om ett förändrat EU-medlemskap kommer på tal.
Det håller inte Nigel Evans, konservativ ledamot av det brittiska parlamentet, med om. Vid ett besök i Stockholm på fredagen sade Evans att det vore alldeles utmärkt ifall EU-medlemskapet skulle vara mer av en à la carte-meny, där medlemmarna kan välja olika nivåer av integration i unionen.
Det skulle bli kaos om alla medlemmar kunde välja vilka föredrag som de vill förbinda sig till och följa. Samtidigt har förutsättningarna för det europeiska samarbetet förändrats radikalt sedan unionen bildades.
Nya EU-fördrag har slutits som har fört medlemsländerna betydligt närmare varandra, kanske lite väl nära.
Den union som Storbritannien trädde in i 1973 är helt annorlunda jämfört med dagens EU. Bara under de dryga tjugo år som har gått sedan svenskarna röstade ja till EU har den förändrats avsevärt.
Dock är det osäkert exakt vad den brittiska premiärministern vill förändra i Storbritanniens EU-medlemskap, något som även Evans påpekar. Vad skulle fälla avgörandet? Vad skulle göra att Storbritannien stannar i unionen?
Som det är i dag har landet redan fått göra flera undantag från EU:s bestämmelser. Det ter sig nästan som ett spel för gallerierna, ett sätt att stävja populisterna i de egna leden, att ställa krav på att omförhandla medlemskapet.
Förhoppningsvis lyckas Cameron förhandla fram en deal som åtminstone framstår som tillräckligt aptitlig för en majoritet av britterna, inte minst för Sveriges skull.
Vi har en stark bundsförvant i Storbritannien, bland annat när det gäller engagemanget för frihandel. Därför vore det djupt sorgligt om landet bestämde sig för att ta sina fish and chips och lämna EU i folkomröstningen 2017.
