Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Om Cookies

Karlsborg. Även Sverige har sina exempel på fort som var omoderna redan då de byggdes.
Karlsborg. Även Sverige har sina exempel på fort som var omoderna redan då de byggdes.

Är Västlänken Göteborgs Maginotlinje?

Västlänken påminner om förra århundradets kortsiktigt byggda europeiska befästningar som kostade mycket till ingen nytta.

När tyskarna anföll Frankrike år 1940 trodde fransmännen att de var trygga bakom Maginotlinjen. En fortifikationslinje som hade kostat Frankrike astronomiska summor att bygga och som ansågs ogenomtränglig. Men forten gjorde ingen nytta. Den tyska krigföringen hade tagit några betydande steg under 1930-talet. Generalen Heinz Guderian hade skrivit en banbrytande bok om mobil krigföring och den tyska krigsmakten insåg att den enkelt kunde kringgå fransmännens skrytbygge.

Sällan hade så stora resurser förslösats till så lite nytta. Satsningarna som kostat flera procent av de europeiska ländernas bruttonationalprodukt, och som tagit decennier att bygga, var förgäves. De europeiska forten, däribland den franska Maginotlinjen, kan ses som ett monument över människans oförmåga att förutse hur teknik och idéer ständigt förändrar samhället. 

Nästan inget europeiskt land undkom att begå misstaget. Det tyder på att det fanns en omfattande spårbundenhet; man lät gårdagens idéer och teknik sätta tonen för framtidens planer. Hänsyn togs inte heller till att så omfattande projekts känslighet för snabba förändringar. Ingen sade ifrån - innan det var för sent.

Befästningsverkens dårskap har tyvärr många samtida förlagor. Stora infrastrukturprojekt med ledtider på flera decennier riskerar att gå i fällan av bristande flexibilitet och allvarlig spårbundenhet. Risken är till exempel överhängande att Västlänken faller under den här kategorin. Syftet med projektet är enkelt: Pendlingen ska underlättas, fler ska lockas att ställa bilen och det ska vara smidigare att bo i Västsverige.

Men Västlänkens bärande idé, regionförstoringen, är inte bara föråldrad, den var ett misstag från början. När slaktkniven föll över Göteborgs centrala stadsdelar under 1900-talet fanns en tanke om att sprida ut bebyggelsen. Den så kallade ABC-staden skulle skilja på arbete, bostad och centrum. Runt det utbyggda nätet av landsvägar byggdes nya och bilberoende villasamhällen.

Förändringen åderlät Göteborg på skattebetalare samtidigt som regionens orter växte sakta. Samtidigt ökade kraven på regional kollektivtrafik, trots att underlaget genomgående varit svagt. Befolkningstätheten i Västsverige är betydligt lägre än i både Mälardalen och Malmöregionen, vilket vittnar om hur misslyckad idén om regionförstoring var från start. Den ekonomiska kalkylen gick inte ihop då och det är tveksamt om den kommer att göra det nu.

Det är med 1900-talets regionförstoring som fond som Västlänken kommer att byggas. På så vis påminner Västlänken till viss del om föregående århundradens militära befästningar: Man byggde enorma projekt baserade på samtidens verklighet.

Alla omfattande infrastruktursatsningar är givetvis inte slöseri, inte ens de stora och kostsamma, tvärtom. Det finns vägar vars sträckning i stort sett är oförändrad sedan romartiden. Broar byggda under medeltiden som alltjämt används. Alla samhällsplanerare önskar att just de ska skapa den tidlösa infrastrukturen. Men tillhör Västlänken den kategorin?

Frågan som beslutsfattare måste ställa sig innan stora projekt dras igång, vilket inte gjorts (tillräckligt) ofta ifråga om Västlänken, är: Överväger fördelarna nackdelarna? Skulle pengarna, och därmed risken, kunna spridas ut på fler satsningar? Vilken typ av samhälle är det som Västlänken är anpassad för - ett där den misslyckade regionförstoringen är målet eller ett där Göteborg som stad stärks? Är satsningen anpassad för ett samhälle där tekniken för resande förändras i snabb takt?

Det är tydligt att vi i dag förflyttar oss bort från 1900-talets samhällsplanering. Urbaniseringen har pågått intensivt i decennier och vi rör oss, med små steg, mot den stadsplanering som rådde under 1900-talets början - en antites till den glesbefolkade regionen. 

I framtiden kommer vi att omges av fler elbilar, eventuellt även förarlösa sådana, mer yteffektiva och smarta hus samt arbeten som kräver mindre fysisk närvaro. De europeiska forten var ett uttryck för övertygelsen att krigföringen inte skulle förändras. Men i många fall var forten oanvändbara redan innan de var färdigbyggda. Tvärsäkerheten straffade sig och resterna av den erans stelbenthet kan fortfarande beskådas.

Västlänkens fundament är förra århundradets idé om att regionförstoringen kommer att gynna Västsverige. Projektet planerades i en annan tid, för andra förutsättningar och tjänar idéer som vi i dag kan konstatera varken gjorde samhällsnytta eller bar sina kostnader.

Mest läst