Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

⇒ Om cookies och personuppgifter
Bild - 1

Hur ska rättsväsendet kunna förhindra människosmuggling, trafficking, eller att IS-frivilliga rör sig över Sveriges gränser om det saknas krav på identifikation? Bild: Bild: Johan Nilsson

Ledare: Europa behöver en ny migrationspolitik

Ledare Kravet på identifikation vid Sveriges gräns är det enda rimliga när EU:s yttre gräns fortfarande inte upprätthålls.

Under måndagen infördes ID-kontroller för de som reser med buss, tåg och färja från Danmark till Sverige. Samtidigt införde den danska regeringen en liknande åtgärd vid sin gräns mot Tyskland. Infrastrukturministern Anna Johansson förklarade i en intervju med SVT (4/1) att: "vi klarar inte av att ha ett mottagande på över 160 000 människor asylsökande per år. Vi behöver komma ner på andra nivåer".

Och åtgärden kommer att få avsedd effekt. Skärpningen av gränskontrollerna som genomfördes under november månad har redan resulterat i minskat antal sökande. Det kom statsvetaren Anders Sundell fram till efter att räknat på sambanden mellan inflödet till Europa och antalet asylsökande i Sverige. Migrationsverkets siffror talar också de sitt tydliga språk: under november sökte 36 726 personer asyl i Sverige, i december 13 872 personer.

Ett andra mål med regelskärpningen är att polisen ges redskap att kontrollera vilka som passerar gränsen. Vilket är rimligt. Hur ska rättsväsendet annars kunna förhindra människosmuggling, trafficking, eller att IS-frivilliga rör sig över Sveriges gränser om det saknas krav på identifikation?

Identifikationskravet är ingen efterlängtad åtgärd. Den är dyrt, lägger en börda på transportföretagen och krånglar till det för resenärer. Men de som enögt kritiserar åtgärden har påfallande få förslag för hur man bör göra i stället Så länge Europas yttre gräns inte upprätthålls, och flertalet europeiska stater underlåter att sköta registrering av asylsökande, behövs ID-kontroller.

Men minskad migrationen till Sverige är, som ekonomen Joakim Ruist påpekar, inte den viktigaste betydelsen av skärpningen av gränskontrollerna. Ruist beskriver att vi i Europa har varit vittne till hur land efter land turats om att ta till nya panikåtgärder för att minska antalet flyktingar. Enligt Ruist kan höstens utveckling i bästa fall leda fram till att en ny, och för kontinenten, mer hållbar flyktingpolitik utformas. Behovet av en ordning, som inte ständigt tvingar fram slarviga ad hoc-lösningar är akut.

Snabba förändringar i antalet asylsökande har inte motsvarats av en flexibel anpassning av de offentliga systemen i Sverige. Och det var inte bara Sverige som stod oförberett. Hela Europa har misslyckats med att hantera flyktingsituationen under hösten. De gemensamma lösningarna har inte varit tillräckliga. Unionens kvotprogram havererade i samma stund som det lanserades.

Det är inte förvånande. Migrationspolitiken är i stor utsträckning en nationell angelägenhet eftersom kostnaden och ansvaret nästan uteslutande hamnar på nationell eller lokal nivå. I stället behövs ett system där varje land självständigt sätter en kvot som motsvarar det offentliga mottagningssystemens kapacitet.

Behövs ID-kontroller inom Europa? Nej, egentligen inte. Det har, fram tills år 2015, fungerat utmärkt utan krav på passkontroller. Den fria rörligheten har varit en av unionens främsta segrar. Men Schengen-samarbetet har varit helt beroende av att den yttre gränsen har kunnat vidmakthållas. När så inte längre är fallet åligger det varje enskild stat att säkra de egna gränserna.

Mest läst