Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

⇒ Om cookies och personuppgifter
Bild - 1

Greklands premiärminister Alexis Tsipras. Bild: Bild: Thanassis Stavrakis

Ledare: En grekisk tragedi i vardande

Ledare En kompromiss mellan Aten och Bryssel ligger i allas intresse. Följderna av ett Grexit kan i värsta fall bli ödesdigra.

Grekernas nej i folkomröstningen om nya EU-sparpaket var inte oväntat. Regeringen hade knappast utlyst valet med bara en dryg veckas varsel – och kampanjat på nej-sidan – om den inte varit ganska säker på en seger för sin sak.

Sannolikheten för att Grekland tvingas lämna euron stiger nu för varje dag. Även om omröstningen inte sades handla om medlemskapet kan resultatet i praktiken ses som ett mandat för regeringen att besluta om utträde.

Det hela bör ses för vad det är. Ett förhandlingsspel med höga insatser. Statsvetarna brukar kalla det "Chicken race" efter en våghalsig lek bland ungdomsgäng i 1950-talets USA där två bilar i hög fart kör mot varandra och den som först svänger av vägen har förlorat.

Både Bryssel och Grekland skulle tjäna på en kompromiss. Men bägge har också mycket att förlora på att vika ned sig först. Att skriva av Greklands skulder skulle förstås ge signaler till andra länder att det lönar sig att först låna och sedan obstruera. Å andra sidan borde Grekland aldrig ha fått gå med i euron och landets nuvarande skuldbörda är helt ohanterlig. En lösning som bland annat professorn i nationalekonomi, Harry Flam, fört fram är att låta ECB ta över även IMF:s lån och därefter ge lånen evig löptid och räntebetalningarna skjuts på framtiden.

Som bekant är det dock inte alltid förnuftet som regerar i politiken. Prestige och en ovilja att på något sätt belöna den nuvarande grekiska regeringen kan sätta käppar i hjulet. Man bör i sammanhanget komma ihåg att Greklands problem orsakats av tidigare regeringar och landets korrupta politiska kultur – samt inte minst att Bryssel länge såg genom fingrarna med detta. De tyska och franska banker som mer än gärna lånade ut stora summor till Aten har också en del av ansvaret.

Ett grekiskt utträde ur euron, Grexit, skulle kanske inte få några omedelbara effekter för resten av Europa. Men psykologin ska inte underskattas. Grekland har i så fall visat att det går att lämna, vilket räcker för att finansmarknaderna vid framtida kriser ska börja spekulera mot enskilda euroländer och driva upp deras räntor. Huruvida ECB kan hålla emot i ett sådant scenario är i slutänden en fråga om politisk vilja.

De politiska effekterna för Greklands del ska heller inte underskattas. Ett Grexit skulle innebära att landet fjärmar sig från Europa samt att den grekiska medelklassens besparingar devalveras. En vänsterregering med svag förankring i det grekiska etablissemanget kan få svårt att hantera en sådan situation. Här finns en del oroande paralleller till Weimarrepublikens Tyskland, som förstärks av att landet har ett renodlat nazistparti i parlamentet. Det värsta behöver förstås inte inträffa. Men det kan vara klokt att räkna med frontalkrock om man vill undvika det.

Mest läst