Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Om Cookies

Bild - 1

Lars Emanuelsson/Oskar Ekman | Gustaf Tenggren – en biografi

Gustaf Tenggren, uppvuxen i västgötska Magra, var redan etablerad illustratör i New York när han anlitades för att arbeta med Disneyfilmer som Pinocchio och Snövit. Mikael Olofsson har läst en omsorgsfull biografi över en i dag nästan bortglömd konstnär.

Det här är en recension. Ställningstaganden är recensentens egna.

BIOGRAFI

BIOGRAFI

Lars Emanuelsson/Oskar Ekman

Gustaf Tenggren – en biografi

Kartago förlag

Gustaf Tenggren? Nästan helt bortglömd. Ändå kan han faktiskt räknas till en av de mest inflytelserika svenska konstnärerna någonsin. En färsk praktvolym med en biografisk text av Lars Emanuelsson påminner om honom. Och den bjuder på en vindlande kulturhistorisk resa.

Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se

Kronologi i all ära, men för läsaren är det nog ett par av de amerikanska anhalterna som framstår som de mest intressanta. Inte många vet att det var Gustaf Tenggren som under Walt Disneys överinseende var huvudansvarig för utformandet av filmen Pinocchio från 1940. Men han var inte animatör. Inte heller lade han de sista strecken till själva huvudpersonen. I filmen finns inte ens Tenggrens namn med, något som enligt Disneyforskaren John Canemaker är helt ”otroligt”. En gåta, som Emanuelsson vrider och vänder på.

MER SVÅRMÄTBART ÄR Tenggrens inflytande över den tidigare filmen Snövit. Hans stil och ”signatur” var tydlig men Disneys filmer växte fram som enorma lagarbeten: de som arbetade var medvetna om att de var ”delaktiga i att uppföra en katedral”.

Att den nordiska influensen i Snövit var viktig står utom allt tvivel. Efter en resa i Skandinavien hade Disney samlat på sig en stor mängd bilder och böcker, och om svensken John Bauer ännu varit vid liv hade han, som det antyds, helt säkert blivit enrollerad. Vid det laget var Gustaf Tenggren redan en väl etablerad illustratör i New York men hade som Bauers arvtagare bidragit med bilder till sagoserien Bland tomtar och troll också efter emigrationen.

Här är materialet spännande, hur man nu än väger Tenggrens insatser i denna bildverkstad som snabbt höll på att expandera till nittonhundratalets viktigaste visuella industri. Men förbindelselänken mellan nordisk saga och Disney skulle försvagas. Tenggrens noggranna och detaljerade stil blir i längden för svår att anpassa till animation och hans ansträngningar och efterforskningar inför filmen Bambi visar sig vara förspilld möda.

MEN DET ÄR inte över med det! Som frilansande illustratör, återigen, lanserar han i samarbete med bokförlaget Simon & Schuster en ny typ av billig bilderbok i jätteupplaga, ”Little Golden Books”, och framgången blir enorm. Barnbokshistoriskt spännande är det absolut, även om det kan vara svårt att ta till sig de färgglada och hårt stiliserade bilderna. Snövit och tomtarna har stått sig bättre, också en del av de eleganta illustrationerna och reklambilderna från tjugotalet.

SÅ VISST ÄR volymen motiverad. Väl utförd och omsorgsfull i sin faktaresearch ställer den samtidigt inte så många besvärliga frågor. Lika svår som Tenggren verkar ha varit som person (sprit och otrohet, ändå tvär och otillgänglig) lika anpasslig var han i sin stil.

Obesvärat strök han tidens exotism och etniska fördomar medhårs. Tiden framträder tydligare än individen: uppväxten i västgötska Magra, Göteborgsåren på Slöjdföreningens skola, den tidiga emigrationen, villkoren för illustratörer i tjugotalets USA. Den svenska konstnärsmonografin modell standard bär på många dygder men befinner sig långt från det personliga och essäistiska. För långt, i mitt tycke.

Bild - 2
Mest läst