Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.Nyheter med närvärde

Massivt motstånd. 175 561 göteborgare röstade nej till trängselskatten i höstens val. Att inte följa folkomröstningens resultat är bara ett i raden av brutna löften genom åren, skriver debattörerna.

Den här artikeln ingår för dig som är kund.

Lögner och tomma löften från början till slut

Alla politiska beslut kan alltid ändras, det finns inget som är skrivet i sten. Det sa Anneli Hulthén (S) till Västnytt 11 september 2011. Tydligen ändrade hon sig, för i dag förpassar ja-partierna sina egna fiaskon i folkomröstningen till handlingarna för att i framtiden låtsas som om de aldrig ägt rum. Här redovisas de mest uppenbara lögnerna och tomma löftena under snart nio års tid, skriver Theo Papaioannou och Håkan Andersson, Vägvalet.

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

Själva ordet trängselskatt är i sig en lögn (1), eftersom skatten tas ut i Göteborg under tidpunkter på dygnet och på platser i staden där trafiken flyter bra.

Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se

Redan 2006 konstaterade Alliansen på GP Debatt att de var eniga om att säga nej till trängselskatt (2). Två år senare lovade Anneli Hulthén (S) och Anna Johansson (S) en folkomröstning i samma forum (3).

I februari 2010 bildades Vägvalet. Reaktionen från de etablerade partierna var redan då att inga beslut gick att ändra (4). Trots detta lanserades flerpassageregeln i valrörelsen 2010. Att man samtidigt höjde trängselskatten från 10 kr till max 18 kr låtsades man inte om (5).

Fem dagar innan valet 2010 utlovade Alliansen i GP att undanta Älvsborgsbron från skatt och att ”ringleden ska hållas fri från betalstationer” (6).

2011-2013. I början av 2011 utlovade styrgruppen för det Västsvenska paketet undantag för de 3 000 invånare i Guldheden som skulle bli inlåsta av trängselskatten (7), något som de fortfarande är.

I april 2011, hela 20 månader innan trängselskatten skulle införas, nekades Vägvalet med sina 28 800 underskrifter en folkomröstning av partierna i kommunfullmäktige med motivet att kravet kom för sent (8). Det var då som (FP) hävdade att ”Folkpartiet är minst lika negativa som Vägvalet till trängselskatter ”(9).

Påhittade mål

Trängselskattens fader, Göran Johansson (S), bekräftade för GP-journalisten Christer Lövkvist att syftet med trängselskatten var att finansiera det Västsvenska paketet. Senare påhittade mål om miljönytta och minskad trängsel var därför bara naturliga bieffekter (10/11).

Det oftast felaktiga påståendet har varit att Göteborg inte äger frågan om att avskaffa trängselskatten (12). Dåvarande infrastrukturministern Catharina Elmsäter-Svärd (M) konstaterade dock i maj 2013 att: ”Det är aldrig riksdagen eller regeringen som pekar ut var det skall vara trängselskatt. Grundprincipen är att det måste komma underifrån, från kommuner som bestämmer sig för att man vill ha trängselskatt som ett instrument.” Det Göteborg begär, beslutar riksdagen om. Det kan inte sägas mycket tydligare.

När GT:s namninsamling gick i mål 2013 kunde inte debatten i kommunfullmäktige sändas via webb-TV på grund av platsbrist (13). Efter ifrågasättande från både Vägvalet och GT direktsänds i dag alla fullmäktigemöten.

Många utspel inför valet

Valrörelsen 2014. I en GP-chatt sa Stefan Löfven (S) 12 maj: ”Vid ett nej faller det Västsvenska paketet ”(14). I GP:s #pratbar i juni sa Johan Nyhus (S) att det krävdes ett valdeltagande på ”en bit över 70 procent ”för att folkomröstningen skulle tas på allvar. Det landade på 73,47 procent (15). Han hävdade också att antalet hotade träd vid bygget av Västlänken var överdrivet: ”Jag tror det är 18 träd om jag inte minns fel. Det är inte hundratals träd, man måste hålla sig till fakta ”(16).

Fyra dagar innan valet skrev Backautredningens representanter på sin webbsida: ”En nyhet är dock att regeringen föreslår att undantagsregeln ska träda i kraft den 1 januari 2015 (17). Den 2 december sade den nya infrastrukturministern Anna Johansson: ”Vi har lovat att göra undantag för de boende i Backa, men vi har faktiskt inte lovat någon förändring redan från 1 januari 2015 ”(18).

Efter folkomröstningen. Dagen efter valet 2014 sa Kristdemokraterna att ”resultatet i folkomröstningen ska följas” (19). Jonas Ransgård (M) menade att förhandling måste påbörjas omgående. Några sådana genomfördes aldrig, avtalsparterna träffades för en timmes samtal. Inget protokoll skrevs och ingen förde göteborgarnas talan (20). På frågan om man kan negligera folkomröstningen sa Ransgård: Det ser jag inte att vi kan göra (21).

Den 5 december föreslog Ulf Kamne (MP) halverad trängselskatt i en radiointervju (22). Tolv dagar senare deklarerade Socialdemokraterna att ”vi är beredda att titta på alternativ till trängselskatten ”(23).

Efter att 175 561 göteborgare röstat nej, 57 procent, hade det mest naturliga varit att utreda hur trängselskatten skulle kunna avvecklas. Men i stället tillsatte man två utredningar som hade som uppgift ogiltigförklara väljarnas röster. Vägvalet konstaterade det falska upplägget redan i oktober på GP Debatt.

Sann gammal anda

Det finns en sak som vi har lärt oss av fem år i Göteborgspolitiken: När makten utsätts för yttre hot går den samman och sluter sig, i sann gammal Göteborgsanda. Då hjälper inga argument eller resultat i folkomröstningar. I Göteborg spelar det ingen roll hur väljarna röstar. De rödgröna och Alliansen sitter fastvuxna i varandras knän tillsammans med sina egna lögner till göteborgarna.

För stadens framtid och förtroendet för politiken säger Vägvalet:

Följ folkomröstningen och stoppa trängselskatten.

Theo Papaioannou (VV)

partiledare, Vägvalet

Håkan Andersson (VV)

partisekreterare, Vägvalet