Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.Nyheter med närvärde

    Den här artikeln ingår för dig som är kund.

    Läkaren som tycker att vi tvättar oss för ofta

    När influensasäsongen står inför dörren blir många extra flitiga med handsprit och tvål. Men hjälper det? Agnes Wold, professor i klinisk bakteriologi, har blivit känd för att vända upp och ner på invanda sanningar om hygien och hälsa.

    Har vi blivit överdrivet rädda för bakterier?

    Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se

    – Ja, verkligen. De bakterieorsakade sjukdomar som vi har i Sverige kommer oftast från oss själva. Bihåleinflammation, lunginflammation och öroninflammation orsakas av bakterier från vår egen näsa och svalg, som klättrar in på ställen där de inte ska vara. Det är inget som handsprit eller tvål skyddar mot. Och de flesta infektionssjukdomar som förkylningar, influensa och magsjuka, är virussjukdomar. De smittar genom luften, och det är inte så mycket att orda om, om du frågar mig.

    Så handsprit och frenetiskt tvättande av händer är helt onödigt?

    – Jag kan inte tänka mig någon vettig användning av handsprit ute i samhället. Det skulle möjligen vara storkök och restaurangkök. Men spriten är ju spetsad med något som smakar pyton, så det kanske inte ska användas i samband med matlagning heller. Hemma, när man lagar mat, är det en bra idé att tvätta händerna så att man inte får ner stafylokocker i majonnäsen. De kan växa till sig och leda till matförgiftning. Inom sjukvården är det en helt annan sak, där använder man handsprit för att förhindra att bakterier överförs mellan människor. Där finns bakterier som är resistenta mot antibiotika och som inte får spridas från en patient till en annan.

    Finns det någon speciell bakteriemyt som du är särskilt mån om att avliva?

    – Två som jag tycker särskilt illa om är att man ska sitta hemma de första månaderna med spädbarn, för att de inte ska få RS-virusinfektion. Men det får man inte i folksamlingar utan först och främst av syskon. Det andra är att man uppmanar folk att tvätta händerna på barn flera gånger om dagen. Det är inte bra för huden. En rimlig nivå är att man tvättar händerna efter toaletten och om man är alldeles jordig eller kladdig, men då handlar det inte om smitta.

    I din forskning har du intresserat dig särskilt mycket för uppkomsten av allergier, vilka har tredubblats i Sverige de senaste 20 åren. Vad beror det på?

    – Det beror så vitt vi vet på att vi har mindre familjer, större bostäder, längre föräldraledighet och färre djur omkring oss i dag. Vårt immunsystem är byggt för att möta en massa bakterier och virus så fort vi kommer ut ur moderlivet. I dag är det mindre sånt i omgivningen, på grund av anledningarna som jag nämnde. Man har också visat att rådet om att vänta med att introducera mat tills barnet blir sex månader har varit helt felaktigt och gett många födoämnesallergier, helt i onödan.

    Så överdriven hygien kan alltså göra oss sjuka?

    – Ja. Flera sjukdomar är vanligare i rena, rika västländer i än fattiga länder med dålig hygien. De är de enda sjukdomar som ökar nuförtiden medan andra minskar eller ligger stilla. Allergi fanns i princip inte förrän på 1800-talet men är i dag vår vanligaste sjukdom. En annan grupp hygiendrivna sjukdomar är Chrons sjukdom och ulcerös kolit, som gemensamt kallas inflammatoriska tarmsjukdomar. De ökar kraftigt i västvärlden.

    Hur rekommenderar du att man ska bete sig för att hålla sig frisk?

    – Att växa upp med mycket djur och människor omkring sig är det bästa sättet att skydda sig mot allergi. Allra helst på en bondgård. Och vad gäller vanliga virussjukdomar så är det genom att gå igenom sjukdomen eller vaccinera sig. Tyvärr har vi inget vaccin mot förkylning. Det handlar om hundratals olika virus, så det hade nog varit orealistiskt att ta fram ett vaccin mot det. Om det värsta man kan tänka sig är att bli förkyld får man undvika människor helt och hållet mellan oktober och maj.

    Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.