Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Om Cookies

Bild - 1

Kvotera inte föräldraförsäkringen

Stefan Löfven (S) tycker att en 50 - 50- kvotering av föräldraförsäkringen borde lagfästas. Men han går emot all seriös forskning vad gäller anknytning och mammans unika roll för barnet under de första åren. Hans framtida lagstiftningsförslag bygger på att män och kvinnor är lika. Det är de inte, skriver Louise Hallin, psykoterapeut och barnmorska och Christian Sörlie Ekström, författare.

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

Stefan Löfven (S) seglar i medvind. Han väljer och vrakar bland frågor som kan få upp det socialdemokratiska skeppets hastighet till oanade höjder och gör utspelet att en 50–50-kvotering av föräldraförsäkringen borde lagfästas. Strax innan Stefan Löfven talar i Almedalen föreläser vi om fakta och forskning runt konsekvenserna för svenska barn av för tidig separation från sina föräldrar.

Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se

Så här ligger det nämligen till. Begreppet anknytning är väl känt, både nationellt och internationellt sedan 50-talet. Fredrik Reinfeldt (M) sammankallade inom sitt värdskap för EU en konferens med forskare och specialister inom barn- och ungdomspsykiatrin.

 

Alla deltagare på konferensen delade en stigande oro för barn och ungdomars psykiska ohälsa. Där rådde ingen oenighet angående anknytningens stora betydelse och alla utvecklingsstörningar som kan uppstå om den normala anknytningsprocessen störs eller avbryts för tidigt.

Reaktioner som missbruk, utagerande våldsbeteenden, självskadebeteenden, självmord, sexuellt utagerande, isolering och asociala beteenden föregås ofta av anknytningsstörningar. Det kan bero på att enskilda föräldrar själva har skador, det vill säga sociala arv, dåliga förebilder eller ovan nämnda problem. Det kan också bero på otrygghet i att alltför tidigt separeras från den tidiga föräldranärvaron, i synnerhet kontakten med modern.

Smärtsam separation

Den tidiga anknytningen lägger grunden inom barnet av trygghet och god självkänsla som kan bäras livet ut. Övertygelsen om att jag räknas i världen. Om jag ber om hjälp så får jag det, om jag är ledsen så finns det tröst från samma kända, lojala och känslomässigt förankrade människor. En tillhörighet på djupet som bara familj och nära människor kan erbjuda, då de är extremt motiverade att göra så.

Vad Stefan Löfven vill göra är att separera modern från barnet vid sex månaders ålder och detta i lagtext. För att mamman ska kunna göra det måste anknytning och amning börja trappas ner från fyra-fem månader. Anknytningsforskningen visar att när barn förlorar kontakten med modern för tidigt så inträffar olika typer av reaktioner hos barnet.

Med barnets naturliga krafter försöker det återställa ordningen i sin värld. Första reaktionerna är att barnet ilsknar till och visar det. Om mamman inte återvänder då blir barnet rädd, drar sig tillbaka, kryper ihop och visar tecken på sorg. Skriket övergår i hulkande gråt. Om mamman inte heller då återkommer börjar barnet psykiskt stänga ner. Detta är likvärdigt med förlorade förhoppningar om återförening.

Denna process sker överraskande snabbt. För att skydda sig mot smärtan och övergivenheten tvingas barnet förtränga sin längtan och är till synes på ytan välfungerande. Som en konsekvens av denna process kan barnet komma att etablera ytliga relationer och fästa stor vikt vid det materiella.

Allt för att slippa komma i kontakt med risken för nya smärtsamma separationer. Detta beteende riskerar att kvarstå upp i vuxen ålder. Detta bekräftas också av forskare som Donald Pryce, Barry Brazelton och Mary Ainsworth.

Män och kvinnor är olika

Med kännedom om detta kan var och en förstå att separera barn från familjen vid tolv månaders ålder - den känsligaste separationstiden för anknytning - till förskolan är mer än illa nog för barnen. Detta är fastlagt av bland andra John Bowlby, världsledande forskare inom anknytning. När Stefan Löfven tänker lagstifta om att separera barnet från dess mamma vid sex månader går han rakt emot all seriös forskning vad gäller anknytning.

Han går rakt emot all seriös forskning om skillnaden mellan män och kvinnor (Swab, Jovanovic, Allen och Gorski) och mammans unika roll för barnet under de första åren (Brazelton, Wang, Lamb). Stefan Löfvens framtida lagstiftningsförslag bygger på att män och kvinnor är lika. Det är de inte. Det bygger alltså på ett falsarium.

Louise Hallin

psykoterapeut och barnmorska

Christian Sörlie Ekström

författare

Bild - 2
Bild - 3

Louise Hallin är leg sjuksköterska, leg barnmorska, leg psykoterapeut med specialistutbildning i barn- och ungdomspsykiatri, vårdlärare, debattör och författare.

Christian Sörlie Ekström är författare, debattör, civilingenjör, fyrabarnsfar och aktivist inom miljörörelsen. Han har nyligen kommit ut med boken Hur mår egentligen våra barn, en analys av kopplingen mellan svenska familjepolitik och psykisk ohälsa.

Mest läst