Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.Nyheter med närvärde

    Kvinnorna i Lövgärdets handarbetsgrupp klagar inte, men flera är beroende av bostadstillägg eller makens pension.

    Den här artikeln ingår för dig som är kund.

    Kvinnors pensioner för låga att leva på

    Hälften av alla kvinnor kommer inte att kunna leva på sin pension. Det nya pensionssystemet premierar männens livsval och diskriminerar kvinnorna. Det konstaterar ett flertal experter.

    Alla har ännu inte förstått hur illa det blir. Och redan är.

    Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se

    Hälften av alla kvinnor som i dag går i pension får så lite pengar att de har rätt till ett större eller mindre tillskott av garantipension. De blir vad som förr lite nedsättande kallades fattigpensionärer. Det innebär att de får mellan 5 000 och 8 000 kronor kvar i månaden att leva på efter skatt.

    När det nya pensionssystemet är helt genomfört om fem år kommer den ekonomiska ojämställdheten mellan könen att permanentas. En grupp som riskerar att få extra låga pensioner är deltidsarbetande och lågavlönade kvinnor, har Riksrevisionen påpekat.

    Effekterna av det nya pensionssystemet borde vara en politisk bomb, anser Louise Lindfors. Hon är ordförande i Fredrika Bremer-förbundet, som i samarbete med Pensionsmyndigheten driver en informationskampanj om framtidens pensioner.

    – Redan när pensionssystemet började läggas om för ett par år sedan anade vi en kvinnofälla. Men ju mer vi har grottat ner oss i villkoren, desto mer har vi förstått hur illa det blir, säger Louise Lindfors.

    65 procent av männens pension

    Siffror från Pensionsmyndigheten och SCB visar att dagens kvinnliga pensionärer i snitt bara får 65 procent av männens pension, en skillnad som speglar de inkomster män och kvinnor haft under livet.

    – Systemet har skapats för en rättvis värld - men vi lever inte i en rättvis värld. Man kan inte skylla allt på enskilda kvinnors livsval, säger Louise Lindfors.

    Hon är starkt kritisk till att förra årets pensionsåldersutredning inte presenterade någon könsuppdelad statistik. Då hade bilden blivit tydligare, menar hon.

    På ett stort seminarium i slutet av januari visade Malin Wreder, huvudsekreterare i regeringens delegation för jämställdhet i arbetslivet, i svart på vitt den ojämställdhet som leder till olika pension för män och kvinnor:

    • Var tredje kvinna jobbar deltid, jämfört med var tionde man

    • Kvinnor tar ut 76 procent av all betald föräldraledighet

    • Kvinnor tar ut 2 av 3 dagar för vård av barn

    • Kvinnor tjänar i snitt 73 procent av mäns taxerade inkomst.

    Dessutom arbetar kvinnor oftare i låglöneyrken, har huvudansvar för hemmet och är mer sjukskrivna. Och eftersom hela livsinkomsten numera ska räknas, och inte som tidigare enbart de femton bästa åren, slår det extra hårt mot kvinnornas pensioner.

    Fler kan söka bostadstillägg

    Pensionsmyndigheten har regeringens uppdrag att försöka nå fler med information om pensionerna, liksom om möjligheten att söka bostadstillägg.

    – Där finns ett mörkertal, alltså pensionärer som har rätt till bostadstillägg men som inte söker. Det kan bero på att man inte tror att man är berättigad för att man till exempel bor i eget hus eller lever tillsammans med någon. Det här behöver vi jobba mer med, säger Ola Grönnesby på Pensionsmyndigheten.

    Något förenklat kan man säga att den som har inkomster i nivå med garantipension kan få upp till 5 000 kronor i bostadstillägg, och att det sällan lönar sig att söka för den som har månadsinkomster på över 13 000 kronor.

    Fakta: Pensioner

    • Full garantipension är 7 046 kronor per månad för sammanboende och 7 899 kronor för ensamstående. I december hade totalt 90 125 personer enbart garantipension. Av dem var 73 614 kvinnor.

    • Det gamla ATP-systemet infördes 1960. Pensionen grundades då på inkomster under de 15 bästa inkomståren. Det nya systemet tar hänsyn till den totala livsinkomsten och kommer att gälla fullt ut för personer som är födda 1954 och senare.

    • I mars ska Pensionsmyndigheten presentera en större utredning om pensionärers inkomststandard.

    Tips för högre pension

    • Jobba heltid så mycket som möjligt.

    • Se till att du har tjänstepension via din anställning

    • Gå inte ner i arbetstid utan att kontrollera hur det påverkar tjänstepensionen.

    • Dela på föräldraledigheten. Om ni inte gör det, skaffa ett privat pensionssparande som är skrivet på dig, alternativt att din man för över premiepension till dig.

    • Slopa efterlevandeskyddet på din tjänstepension när barnen klarar sig själva.

    • Minska utgifterna i god tid före pensionen. Amortera på bostaden eller byt till mindre.

    • Jobba efter 65 år. Jobb­skatteavdraget gör att lönen då blir högre.

    Källa: Pensionsmyndigheten

    Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.