Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

⇒ Om cookies och personuppgifter
1/11

Kville i täten när Hisingen ömsar skinn

Bostad

Den spirar, gror och växer. En hel stadsdel håller på att ta form.

Följ med till det livliga Kvillebäcken – när området är färdigbyggt ska 2 000 nya lägenheter stå klara här.

Den som sällan besöker Kvillebäcken känner knappt igen sig. Området på Hisingen håller på att byta ansikte och formligen exploderar av olika färger och former. Mängder av nya byggnader växer upp och det pålas, gjuts och hamras för jämnan i detta som ska bli en helt ny stadsdel.Längs spårvagnsspåren vid Vågmästareplatsen tronar en skinande isblå jättekloss som bland annat rymmer Lundbys nya bibliotek. Och som granne på andra sidan Gustaf Dalénsgatan står en luftig saluhall i sandgult tegel.

 

Där börjar vi med lunch och blickar ut över diskar med ostar, kött och skaldjur. Det är tidig eftermiddag och inte särskilt många besökare i den rymliga lokalen. Även utanför, på Fjärdingsgatan, syns lite folk i rörelse men det är desto mer fart på byggnationerna. Här möts äldre gula hyreskåkar och nya grönvitgråa femvåningskuber.

Längre fram ser Färgfabriksgatan ut som den har gjort i evigheter. Åtminstone på vänster sida. Mittemot tronar nyuppförda kolosser till hus och det är en märklig upplevelse att kunna känna igen sig, och inte, på en och samma gång.

Att se en hel stadsdel växa fram är fascinerande. Den började planeras för nästan tio år sedan och bebyggs av sju olika bolag, i tre etapper. När området ska stå klart, efter nästan åtta års arbete, ska det hysa 2 000 nya lägenheter. Men dit är det ännu ganska långt – även om många redan har bosatt sig här.

 

- Ända sedan vi flyttade in här har vi bott på en byggarbetsplats. Fast det var vi beredda på. Huset är bra isolerat och stänger ute mycket ljud. Däremot har det varit ganska skräpigt i området och det kunde ha hållits efter bättre, tycker Robert Hellmark i en nybyggd hyresrätt på Gamla Tuvevägen.

Här har han bott med flickvännen Marie Bertilsson sedan sommaren 2013. Åtta månader dessförinnan skrev de på kontraktet för tvårumslägenheten.

- Vi fick välja mellan denna och en annan lägenhet i huset. Men valet var givet. Det är skönt att bo på bottenvåningen, vi har katter och så fick vi ju uteplats i stället för balkong. Jag älskar verkligen innergården, konstaterar Marie och visar oss ut på den stora stensatta uteplatsen, där de båda tillbringar mycket tid under sommarhalvåret.

Så är också uteplatsen en pärla på cirka 20 kvadratmeter vilken rymmer en liten hörnsoffa, ett bord och en solstol. Den inhägnas av en tätt planterad rabatt som med sin bredd på en och en halv meter fungerar som en effektiv avskiljare mot innergården. Den senare är välordnad med planteringar, gräsytor och stenlagda gångar.

 

- När vi flyttade in var allt en enda stor röra här. Det såg ut som om det skulle bli en pool i stället för trädgård, säger Marie.

- Men vi fick kompensation från hyresvärden, avdrag på hyran, när de höll på som mest, säger Robert och fortsätter:

- Vi tänkte på väderstreck och sol när vi valde lägenheten. Balkongerna, som vetter hitåt i huset mittemot, får aldrig någon sol.

Varken han eller Marie är några urgöteborgare. Han flyttade till stan för elva år sedan, efter lumpen, och håller numera i grundutbildningen inom militären. Men för hennes del var det nära att hon inte kom hit.

- Jag bodde i Norberg, var trött på den lilla stan och var på väg att flytta till Göteborg med en kompis. Men en vecka innan flytten drog hon till Nya Zeeland i stället. Vi hade fixat lägenhet så jag tänkte ”Äh, jag flyttar väl själv då”, berättar Marie som nu har bott på Västkusten i fem år.

Men det är inte billigt att hyra en nyproducerad bostad. De 62 kvadratmeterna kostar 9 200 kronor i månaden, plus värme och el. Å andra sidan kunde paret välja färger och material – som kakel och klinker i det vita badrummet samt kökets kolsvarta bänkskivor och kakelplattor.

 

Större delen av lägenheten går i just svart och vitt. Från väggar och skåpsluckor i den sistnämnda kulören till svarta bord, bokhyllor och stereobänk. De flesta möblerna köptes när paret flyttade in, som den gråa schäslongsoffan vilken bryter av mot grundfärgerna.

- I Kvillebäcken är det nära till saker och ting. Här finns gott om butiker och mataffärer och man behöver aldrig åka in till Nordstan för att handla, säger Marie Bertilsson medan vi studerar informationscentralen i trapphuset.

Den består av en skärm där de boende kan logga in och studera sin förbrukning av vatten och el, per månad eller helår. Klart praktiskt.

Strax utanför fyravåningshuset finns ett litet torg, Jöns Rundbäcks plats, som är flankerat av ett smalt höghus på 15 våningar. Här finns sushiställe, frisör och skönhetssalong men inte en människa syns till. Ett kafé har redan bytt ägare och en valutaväxlare bommat igen. Kanske startades de för tidigt, innan tillräckligt många bodde i området.

Efter att ha sett oss omkring i byggkaoset på gatorna runt Gamla Tuvevägen står vi åter på Färgfabriksgatan. Går österut mot Backaplan och kommer fram till en väl tilltagen lekplats. Här börjar ett grönt promenadstråk med gångväg och gräsmattor längs med en å, som korsas av en liten bro vilken leder över till affärcentrumet på andra sidan.

 

Hela tiden bankas det och byggs, på nära håll och i fjärran. Kvillebäcken spirar, gror och växer för varje dag men än återstår mycket arbete innan den nya stadsdelen är färdig. Då kommer den att utgöra en attraktiv förtätning av Göteborg.

På längre sikt väntar även en upprustning av Backaplan och till jubileumsåret 2021 ska Frihamnsområdet ha förvandlats till park, bostäder och kontor.

Det är helt enkelt på Hisingen det händer.

 

 

 

 

 

 

Mest läst