Se till att du har den senaste versionen av GPs app, så att du inte missar några nyheter - uppdatera här

Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

⇒ Om cookies och personuppgifter
Bild - 1

Kunskapen ska väl alltid vara fri?

Humaniora har en viktig funktion som oberoende samhällsröst. Frågan är hur forskningen ska uppfylla rimliga krav på vetenskaplig självständighet och integritet när debattklimatet hårdnar, skriver tankesmedjan Humtank.

I den franske författaren Michel Houellebecqs kontroversiella roman, Soumission, tas det anrika Sorbonne-universitetet över av en islamistisk ledning. Endast de lärare som konverterar till islam får behålla sina positioner, övriga erbjuds förtidspensionering.

Romanen, som hör till en bredare genre av fiktion om ideologiskt förtryck, har anklagats för att ge uttryck för islamofobi. Att intrigen byggs runt extrem islam kan ses som ett uttryck för den franska samhällsdebatten. Det verkligt intressanta med romanen är dock beskrivningen av hur de flesta anpassar sig till denna extrema kraft. Och att denna kraft faktiskt också utövar en lockelse. Frågan är hur osannolik en sådan framtidsbild är?

Universitetet är en intressant miljö för frågor om styrning kontra frihet. Bör inte kunskapen alltid vara fri? Det handlar inte bara om fiktion. De historiska exemplen är välkända. Exempelvis präglades svensk folklivsforskning under 1930-talet av relationen till kollegor i det nazistiska Tyskland, som Petra Garberding visat.

Ständigt aktuell fråga

Frågan är ständigt aktuell. 2013 blev protesterna stora när dåvarande landsbygdsministern använde SLU för att producera en reklamfilm om svenskt skogsbruk. Och vi har under de senaste veckorna sett en livlig debatt här i GP där forskare gett uttryck för vitt skilda ståndpunkter i fråga om vilken ideologisk bas forskning om rasism bör ha.

Med den ökade polariseringen av det politiska landskapet blir rösterna på ytterkanten allt starkare, men hamnar också längre ifrån varandra. Bör humanistiska forskare analytiskt betrakta eller kämpa på barrikaderna när frågor om kulturarv, språkpolitik eller historia hamnar i brännpunkten? Humaniora har en viktig funktion som oberoende samhällsröst. Frågan är hur forskningen ska uppfylla rimliga krav på vetenskaplig självständighet och integritet, när debattklimatet hårdnar.

Tankesmedjan Humtank anordnar därför i dag ett seminarium i Almedalen för att diskutera framtiden på detta minerade fält. Frågorna måste ställas nu. Vi vill inte hamna i en framtid där vetenskaplig legitimitet används för att ge glans åt politiskt motiverade påståenden. Varken på Sorbonne eller svenska universitet.

Fanny Forsberg Lundell

docent i franska, Stockholms universitet, tankesmedjan Humtank

Jonas Harvard

docent i historia, Mittuniversitetet,

tankesmedjan Humtank

Magnus P Ängsal

lektor i tyska, Göteborgs universitet, tankesmedjan Humtank

Bild - 2
Fanny Forsberg Lundell, docent i franska, Stockholms universitet, tankesmedjan Humtank Jonas Harvard, docent i historia, Mittuniversitetet,tankesmedjan HumtankMagnus P Ängsal, lektor i tyska, Göteborgs universitet, tankesmedjan Humtank
Bild - 3
Bild - 4
Mest läst