Ola skrek ut sin glädje med ett Tarzan-vrål, Salem al Fakir stod samlad och log. Man kan fira på olika sätt när man gått vidare till final i Melodifestivalen 2010. Efter en spännande omgång i Fjällräven center i Örnsköldsvik, där skrällen Pain of salvation och schlagerproffset Jessica Andersson tog platserna i Andra chansen, stod fotbollskillen från Skåne och den musikaliskt mångkunnige Salem al Fakir som segrare.Och ingen av dem hade egentligen förstått hur det gått till.

– Det är en pojkdröm för mig, men jag fattade inte när jag satt där att jag hade gått vidare. Det kom upp två bilder på mig och Jessica och jag var tvungen att fråga henne hur det hade gått, säger Ola.

Inte heller Salem känner till det nya röstningssystemet, där hans bidrag Keep on walking presenterades tidigt som kvällens första finalist på grund av att det fått flest röster.

– Va, är det så? Det visste jag inte och det hade jag aldrig trott. Hoppats men inte trott, och det är ju ett bevis på att allt har funkat fantastiskt bra, även vid sidan om scenen, säger en blygsam Salem som säger sig vara reserverat lycklig och att det var planerat att presentera honom helt ensam på scen.

– Ändå sedan jag fick inbjudan från Christer Björkman så har det handlat om att visa mig och jag tror att det ärliga och äkta gick fram.

För Ola, som medverkade i Melodifestivalen 2008, har han sett mest taggad ut av samtliga tävlande under veckans repetitioner. Som att han denna gång verkligen ville dominera.

– Ja, kanske. Eller också har jag bara ett annat sätt att visa det på. Jag är ju fotbollskille, en känslomänniska och det jag gör på scen framkallar så mycket känslor som måste ut, skrattar han, samtidigt som han medger att han stundtals varit så sugen på det här att hans tankar försvunnit ut i rymden.

– Jag är så sjuuukt glad, säger han på djup skånska innan han ger sig iväg för att, likt Salem al Fakir, naturligtvis dricka champagne hela natten.