Det låter spännande, berätta mer?

- Det är spännande och kul, toppenbra. Vi har spelat i Skåne under sommaren och blivit väldigt väl mottagna och nu ger vi oss ut i landet. Förra helgen i Stockholm och det gick bra men eftersom jag är bosatt i Göteborg måste vi ju spela här också. Så nu är vi här.

"Mycket blodigt om förskingring i en småstad", skriver ni ?

- Det är ju en bearbetning av Shakespeare, men sett ur dagens svenska samhälle. Det känns lite kaka på kaka att klä sig i rustning och slåss om Skottland, men det är inte så viktigt vad man slåss om utan det handlar om makten. Oavsett om det är en stugby eller en bostadsrättsförening så förändrar ju makt människor. Den psykologin har vi försökt djupgå i. Men vi har fått med alla viktiga bitar, dramaturgiskt. Igenkänningsfaktorn blir hög när det kommer nära, shit, det kan ju vara mina grannar.

Blankvers eller nutidssvenska?

- Både och, för att det moderna språket ska ha något att slå mot har vi använt en gammal översättning. Kul med krocken och en utmaning för skådespelarna, även om texten är mossig måsta den klinga sant.

Skulle Shakespeare gillat föreställningen?

- Ja, det tror jag. Med en bra tolk. Den bygger mycket på lekfullheten hos Shakespeare, hur han låter komiken slå mot allvaret, och där ligger vi nära ett shakespeareskt ursprung.

Hur mycket kaos får man göra med klassikerna?

- Ja, det kan man väl göra hur mycket som helst, bara man har en substans i det man vill berätta. Ofta blir det ju konstruktioner, när man kommer för långt från ursprunget, då borde man gjort en annan pjäs. Men när det mänskliga dilemmat är detsamma, då kan man gå långt. Det tycker kanske inte Shakespeare company, men det är ju inte så ofta vi skojar till Strindberg … Med gott hjärta och en humanitär berättelse kan man vrida klassiker hur som haver.