Jag läste nyligen att Battles trummis John Stanier (tidigare Helmet, även medlem i Tomahawk) dyrkar Rush över allt annat. Icke förvånande. Battles är ett superskickligt band, som blandar komplexitet med medryckande melodier. Jag var dock kluven inför den hyllade debuten Mirrored och pendlar även nu mellan förtjusning och tvivel. Ibland klaffar allt (Africastle, Futura), oftare är de bara jobbiga, vill för mycket. På låtarna med sång – av till exempel Gary Numan och Eye från Boredoms – försvinner mycket av originaliteten. Den lekfulla, studsande känslan kvävs. Frustrerande ojämnt.