Surfer Blood
Surfer Blood
Pustervik, 00.15
Publik: Proppfullt, 350 personer.
Bäst: Svängiga Take it easy
Sämst: Den långa kön utanför
Relaterat
Artikelserie
- Recensioner Way out West
- Chemical Brothers 2010-08-15
- La Roux 2010-08-15
- Lykke Li 2010-08-14
- Håkan Hellström 2010-08-14
- Anna von Hausswolff 2010-08-14
- Anna Ternheim 2010-08-14
- Shout out louds 2010-08-14
- Mumford & sons 2010-08-14
- M.I.A 2010-08-14
- LCD Soundsystem 2010-08-13
- The National 2010-08-13
- Jónsi 2010-08-13
- Iggy & The Stooges 2010-08-13
- Miike Snow 2010-08-13
- The Soundtrack of Our Lives med Symfonikerna 2010-08-13
- Wu-Tang Clan 2010-08-13
- Beach House 2010-08-13
- Paul Weller 2010-08-13
- Panda Bear 2010-08-13
- Jens Lekman 2010-08-13
- Villagers 2010-08-13
- The tallest man on earth 2010-08-13
- Steget 2010-08-13
I den kvava och svettiga lokalen får Surfer Blood temperaturen att stiga några grader. Deras sommarpoppiga 90-talsrock svänger ordentligt och även om publiken till en början är splittrad, det ska ju drickas öl också, enas den mot slutet i helhjärtat applåderande.
Sångaren John Paul Pitts har en redig röst och ett skönt sätt att sjunga vilket får Surfer Blood att bli spännande live. Bandet gör sig bra i Pusterviks trånga lokaler, men utanför ringlar sig kön lång och publiken kunde ha varit minst dubbelt så stor.
Kommentarer (0)