Den månsidige pianisten Ketil Bjørnstad hör till den generation som byggde den nya norska jazzen, smått magnifik i kvalitet och format för ett litet land. Liksom till exempel Terje Rydal, Nils Petter Molvaer och Tord Gustavsen har Bjørnstad en högst egen ton, igenkännbar i musikaliska motiv och ackordgångar. Tenoristen Tore Brunborg är den som främst ger Bjørnstads lågmält eftertänksamma musik röst i varsamt samspel. Hans ton är lite rundare än kollegan Jan Garbareks, lågan lägre men varmare. Piano, sax, trummor. Fint.

I höst följer Bjørnstad upp med en duoplatta med cellisten Svante Henryson.