Ola Magnell för en tynande tillvaro som artist, spelar i gamla hembygdsgårdar och på kaféer, men det är ingen slump att Lars Winnerbäck medverkar på hans nya album. Precis som Kent inleder Ola Magnell sin nya platta med en psalm, och likt Röd växer Rolös som album efter en lite töntig öppning. Innan elden brunnit ut, Sång för de svikna och Rolös vind skulle lätt platsa på klassiska Magnellplattor som Höstkänning eller Nya perspektiv. Resten känns kanske inte lika omistligt. Men det är viktigt att inte glömma sina hjältar, och dit hör verkligen Ola Magnell. Både för mig och Lars Winnerbäck.