Little Dragon imponerar
Little Dragon Sticky Fingers, lördag
Publik: I princip fullt. Bäst: Yukimis självklara utstrålning. Sämst: En brötig publik sabbade den vackra Twice.
Relaterat
Publiken fick se en grym scenartist i Yukimi Nagano och ett band som vuxit musikaliskt. Superhäftigt, tycker GP:s recensent som ger bandet högt betyg.
När numera världsvana Little Dragon förärade hemstaden med ett besök inklämt mellan avklarad Europaturné och ännu en rejäl Nordamerikasväng så bjöd göteborgarna tillbaka med ett välfyllt Top Floor på Sticky. Och fick se en Yukimi Nagano som inte längre bara är en lysande sångerska, utan också en helt grym scenartist - som hon tar för sig, dansar, hoppar, bankar på koskällor och små gonggongar! Superhäftig helt enkelt.
Även musikaliskt har bandet vuxit. Spelar tungt, tajt och skitigt. I synnerhet trumslagaren Erik Bodin imponerar med sitt distinkta driv. Och Yukimi tar ut svängarna även vokalt, stretchar sin skenbart veka röst till max. Ibland påminner hon faktiskt om Horace Andy, rootsreggae-ikonen som ofta gästar Massive Attack –vars senaste skiva för övrigt låter rätt mycket som Little Dragon.
De inleder elegant med albumöppnaren A new och betar sedan av det bästa från deras två skivor. Ett par av kvartettens äldsta låtar, Test och Twice, lyser förvånansvärt starkt. Men allra bäst är den senaste skivans toppar: den struttiga My step, som här slutar i ett befriande rakt housebeat, och en mäktig Blinking pigs.
Tack för showen Little Dragon och lycka till på andra sidan Atlanten.
PATRIK LINDGREN


































