Det är inte lätt att hitta information om Bow & Arrow, ingen myspace och ingen hemsida. Vilka är ni egentligen?

- Nä, vi finns knappt, haha. Det började med att våra kompisar i Midaircondo frågade ifall jag och min man Sebastian ville spela på en fest i deras studio. Så vi gjorde ett par låtar och en cover. Matteo Gambacorta var med och spelade mandolin och plötsligt var vi ett band. Det här var i våras, och sedan dess har vi haft två spelningar. Så folk har fått reda på Bow & Arrow på det gammaldags sättet - genom rykten. Det är väldigt slumpartat och jag vet inte vart det ska ta vägen. Men just nu finns det ett band. Det finns ett Bow & Arrow till invigningsfesten.

Hur låter Bow & Arrow? Påminner ni om Midaircondo?

- Nej, de är mer avangardistiska än oss. Vi har en akustisk kärna och har inte direkt några stora förstärkare på scen. Musiken har stråk av folk, fast alltså inte svensk folkmusik utan mer folkpop. Men det är svårt att beskriva sin egen musik. Vi har ju inte spelat in någonting utan är bara en liveföreteelse och det kanske är en del av mystiken.

Årets festivaltema är Sharing. att dela med sig, och det ska även färga invigningsfesten. Vad tycker du om temat?

- Sharing i sig är fantastiskt. Det handlar om att ge utan att kräva någonting tillbaka. Själva fenomenet utgår ju ifrån det mest basala hos människan. Det är en härlig känsla att ge.

Blir det något filmfestivalande för dig i år?

- Absolut. Jag ska se så mycket jag hinner. Det kan bli en film eller hundra, men troligtvis någonting däremellan.