Den kändes måttligt upphetsande först, denna schweiziska kultduos nya skiva, deras första på sex år. Allt bara puttrar på i beskedligt tempo med insvepande atmosfärer och mjukt rundade kanter. Mogenjazzig ambientpop med enstaka upptemponummer. Men det är nåt i perfektionisten Boris Blanks arbete med musiken, hur själva fylligheten i soundet tränger på med underliggande dramatik och närvaro och extremt precis musikalitet. En slags djuplodande kvalitativ edge som Yello delar med exempelvis Kraftwerk.