Tittar man på gästlistan, gräddan av stans gitarr-rockare, så framstår McFaul ett osynligt nav i musikstaden. Men när man lyssnar på plattan förstår man också varför han inte är ett namn av egen kraft. Det är lika habilt som anonymt. Musik som alla kan gilla men som är svår att verkligen älska. Martin McFaul blandar folkig poprock med basal rockmusik och lite lagom flum. Men det händer ingenting med mig.