Den Göteborgsbaserade tonsättaren Anna Eriksson har en förmåga att få de mest oansenliga klanger att öppna sig och bli hänförande. Ett sådant ögonblick inträder i slutet av hennes stycke Moose Imitating Moss där några enskilda ackord plötsligt flyttar musikens fokus från det påstridiga in i en särpräglad och gäckande skönhet. På denna porträttskiva finns det med i två versioner, dels för gitarrduo och dels för solocello. I gitarrversionen hamnar stycket märkligt nära Beatleslåten Julia; inte som citat, men musiken uttrycker samma slags harmoniska svävning, en sorts flykt ur sig själv. I trilogin Stjärnskruvmejsel, för gitarrtrio, gitarrduo respektive sologitarr, sker en successiv destillering av ett begränsat tonmaterial. Efterhand når musiken en allt tätare koncentration och just så blir den vacker. Genom att vara barskrapad, skyddslös.