Det finns knappast ett ord som lämpar sig bättre som titel på en västerländsk samtidsroman än frihet. För även om begreppet förvisso idisslats i den politiska retoriken i århundraden så har det de senaste åren förekommit så frekvent i medier och i debatter att det lätt kan framstå som att just värnandet om denna frihet (som gärna förses med val- som prefix) är bakgrunden till alla politiska beslut som överhuvudtaget fattas i Europa och USA. Men när Jonathan Franzen nu låter det magiska ordet stå som titel på sin senaste roman är det snarast att betrakta som en ironisk kommentar. För friheten i Franzens bok är inget annat än en relativ sådan. Ur ett makroperspektiv är det USA:s frihet att kunna invadera Irak för att säkra tillgången till olja och ur mikroperpektivet friheten för medelklassen att kunna konsumera medvetet och stilfullt. För arbetarklassen är det att kunna äga vapen och supa ohejdat.

Likt en modern amerikansk motsvarighet till familjen Buddenbrook skyndar sig familjen Berglund fram mot sitt förfall och förskingring. Klassklättraren och svenskättlingen Walter Berglund personifierar den amerikanska drömmen. Son till en urfattig alkoholist läser han på stipendium till jurist och skaffar sig en intelligent hemmafru i form av före detta basketstjärnan och medelklasstjejen Patty. Fast beslutna att inte bli som sina föräldrar köper de ett billigt hus i ett område på uppgång, skaffar två barn och lever på varje tänkbart sätt upp till kärnfamiljsidealet. Tills det en dag – såklart – börjar knaka i fogarna: Patty börjar dricka, Walter övergår från att vara toppjurist till rättshaverist och yngste sonen växer upp till att bli en pengatörstande republikan. I bakgrunden finns också antikapitalistiske punkikonen Richard Katz, Walters bäste vän och tillika störste konkurrent om Pattys gunst.

Franzen fördelar uppmärksamheten mellan berglundarna demokratiskt: en efter en zoomas de in och den missnöjda hemmafrun Patty får i ett par kapitel till och med, som för att kompensera för hennes marginaliserade position i samhället, överta berättandet själv i form av en hobbyförfattad tredejpersonsbiografi. Men berättartekniskt eller språkligt är Frihet knappast särskilt revolutionerande. Tvärtom har jag just på grund utav Franzens oproblematiserade förhållande till språk och form svårt att stämma in i eller ens riktigt förstå de hyllningskörer som kritiker stämt upp i på såväl svenska som amerikanska kultursidor. Där har Frihet utnämnts till en stor roman och framtida klassiker. Möjligen är detta sprunget ur det faktum att Frihet i mångt och mycket påminner om just en gammal stor roman från sent 1800-tal. Franzens berättarstil är nämligen inte så lite dominant. Inget tillåts bara antydas utan allt skall vara så tydligt och tillgängligt som möjligt. Minsta känsloskiftning hos huvudpersonerna beskrivs i detalj, varje skeende mellan dem förklaras uttömmande och undervisande. Ironiskt nog leder ju detta också till att Franzens romaner själva låter sig konsumeras och slukas av den trendkänsliga medelklassen utan att riktigt behöva tuggas ordentligt. Här öppnas inte för dialog.

Med det sagt så skall det framhållas att Frihet förstås har andra kvalitéer. Den är på en gång en politisk och psykologisk roman som ställer frågor om i vilken mån vi är fria att forma vår egen identitet och livsbana, oberoende av arv, socioekonomisk bakgrund och tidsanda. Romanen är full av verkningslösa uppror mot föräldragenerationen och missriktade begär, familjehistorier som ter sig närmast deterministiska och exempel på hur politiska skeenden konkret påverkar den enskilde individen. Franzens analys av samtiden är mycket skarp och visst kan man läsa hans roman som en effektiv och avslöjande dekonstruktion av friheten som begrepp. Samtidigt bidrar denna skärpa också till att göra Frihet till en märkligt disparat roman. På ett konstnärligt plan är den skriven som om de senaste 100 åren aldrig hade existerat, på ett innehållsmässigt beskriver den intelligent och levande konsekvenserna av dessa. Det är så föredömligt modernt men samtidigt så sorgligt anakronistisk.