Sefi Atta | Allt gott ska komma dig till del

”Jag föddes samma år som mitt land blev självständigt, och jag såg hur det vände sig mot sig självt.”

Så sammanfattar huvudpersonen Enitan sig själv mot slutet av den nigerianska författaren Sefi Attas roman Allt gott ska komma dig till del. I det läget är hon höggravid och politiskt fullvuxen, mogen att agera där hon så länge, trots sin starka motvilja mot all orättvisa, levt ett halvt liv som duktig dotter efter devisen inte synas, knappt höras.

På flera sätt är Attas roman en utvecklingsroman. Den utspelar sig mellan åren 1971 till 1995. Enitan utvecklas från spröd elvaåring ur välbeställd medelklass – privilegierad, men kväst – till självständig kvinna, varken försonad eller oresonlig. Det som gör Attas utvecklingsidé speciell är hur hon genom hela romanen låter den postkoloniala nigerianska politiska historien av ständiga militärkupper, korruption, censur och politisk terror verka som fond mot Enitans privata. Det ger rymd, politisk kontext.

Det är välskrivet och medryckande, och även om romanen mot slutet, i ett slags fastforwardtempo drar mot för mycket beskrivning och för lite gestaltning, är Atta, i alla fall inledningsvis, i gestaltningen av flickan Enitan och hennes möte med grannflickan Sheri, nästan häpnadsväckande bra. Showing by doing, tror jag det heter: medan texten låter flickorna låna varandras blick på världen, klarögt och konkret, läggs grunden, inte bara till en i romanen komplicerad men livslång vänskap, utan också den politiska grunden till romanen själv: den om kvinnosolidaritet och ett långsamt politiskt uppvaknande, för huvudpersonen Enitan, men kanske också för Nigeria självt. Utmärkt.