Hettan är konstant i den grekiska författaren Ersi Sotiropoulos genombrottsroman Sick-sack mellan pomeransträden, utgiven 1999. Det är den sortens värme som kan liknas vid en brant vägg och som möter en sommarbesökare i Grekland. Man tappar andan, måste lära sig ytterst varsamma rörelser. Efterhand blir man van, men läxan är tålamodskrävande.

På ett atenskt sjukhus befinner sig Lia, drabbad av en sjukdom som bäst kan beskrivas som en omvänd form av aids; immunförsvaret angriper ett gäckande virus som inte finns. Runt Lia rör sig i tur och ordning hennes bror, en flicka på väg in i vuxenheten, en manlig sjuksköterska, samt en beostare. Dessa fyra skall mötas men vägarna är labyrintiska.

Sotiropoulos roman, av många utanför konservativa kretsar betraktad som en av de bästa samtida i Grekland, är något så unikt som en ogrekisk skildring av grekiska dilemman. Givetvis är det en välgärning att den publiceras i utmärkt översättning av Bo-Lennart Eklund och med ett informativt efterord av Jan Henrik Swahn, en av våra främsta kännare av de senaste decenniernas skönlitteratur från Grekland.

Intresserade i ämnet rekommenderas Swahns generösa prosaurval i antologin Fikonträdets sång (Tranan, 2007), men också Michael Economous och Vasilis Papageorgious Gräset doftar starkt, i vilken fem av de mest namnkunniga grekiska författarna, födda mellan 1932 och 1964, visar på den rikedom och bredd Grekland har att erbjuda även ur ett litterärt perspektiv, nästan hela tiden nyskapande men samtidigt också medveten om sitt förflutna.

Turister som nu förväntansfullt ser fram emot resor till Samos, Halkidiki och andra platser i området borde fördjupa sig i böcker som dessa, för den njutbara läsningens skull och för att kunna blicka en bra bit bortom tavernorna och stränderna.