Hur startar en religion? Kanske för att någon anser att samhället behöver förändras och förbättras. Det är en av anledningarna författaren Kader Abdolah ger islams grundare Mohammad (han skriver namnet på persiskt sätt).

Zayed ebne Sales, krönikeskrivare och adoptivson till profeten, får efter Mohammads död uppdraget av islams ledare Omar att nedteckna alla sändebudets uppenbarelser och suror – hans levnadshistoria och det som ska bli Koranen. Zayed ger sig iväg för att träffa dem som på ett eller annat sätt mött profeten under hans livstid. Han reser till Mekka och Medina, pratar med köpmän, fruar, döttrar, tjänstefolk, herdar, präster, kristna och judar.

Vägen är allt annat än rak, varken för Zayed eller Mohammad. Mohammads mission möts av misstro. Han är inte den förste som påstår sig vara profet, han lyckas inte utföra några under, han kan knappt läsa och skriva och budskapen från Allah passar emellanåt hans egen situation i livet aningen för väl. Han utmanar mäktiga män som är nöjda med sina positioner – slavarna och kvinnorna är de som först börjar lyssna. För att lyckas tvingas Mohammad förändras, från livsnjutare och drömmare till ledare och strateg. Han är också en författare som gärna inspireras av andras heliga skrifter.

Men hur intressant är det att läsa om profeterna som människor? Vad vinner vi på det? Abdolah är född i Iran men bosatt i Nederländerna sedan 1988, och Sändebudet måste läsas utifrån det sammanhanget. Den är skriven i ett land där rädslan för islam är stor, av en populär författare – hans Huset vid moskén har röstats fram till den näst bästa nederländska boken genom tiderna.

Det innebär inte, på långa vägar, att det är en hyllning. Inte heller ett försvar. Författaren liksom berättarjaget vill skildra Mohammad som människa, inte som profet. Och det gör han. Dessutom en inte alltid särskilt sympatisk sådan.

Abdolah påpekar att bokens innehåll bygger på historiska fakta men må ”läsas enligt litteraturens lagar”. Att ämnet är kontroversiellt märks även av översättarens något ängsliga kommentarer. Vad som däremot inte alls nämns är att Abdolah i Holland även gjort en hyllad nyöversättning av Koranen.