Gunilla Ekroths självbiografi har undertiteln Ett annat liv i Sverige och sällan har en undertitel passat så bra. På ett lågmält rakt-på-sak-språk berättar Ekroth historien om hur hon som tonåring närmast slumpmässigt börjar arbeta som strippa och sedan fortsätter med det, på marknader, på krogar och i folkparker i närmare 15 år. Berättelserna flödar om en viss del av det svenska nöjeslivet under ett 60-tal som känns oerhört avlägset. Profiler som exempelvis Vincent Bjurström, ”änkeförföraren”, flimrar förbi. I sin show The Vincent Bjurström Playboy Show uppträdde Bjurström själv med sånger som Just a gigolo och Ekroth med flera strippade. Tidningarna rapporterade.

Andra karaktärer är spåkvinnan Esmeralda, som vid ett tillfälle skrämde slag på room service-personalen på ett hotell genom att ligga utslagen och sova med en orm, med spelande tunga, på magen; alkoholistbehandlingshemsföreståndaren Leif som festade ohämmat med klienterna och som dessutom blev far till Ekroths första barn och revy-makaren Knatten som hyrde in Ekroth för att framträda som nakenstaty under namnet Yvette Duboir – i en föreställning som bland annat också innehöll Knattens fru Ulla i rollen som Miss Tonga, ormtjuserskan. Mest känd av de personer som Ekroth lärde känna under sitt artistliv är Sten Broman. Ekroth var bara 19 år när hon lärde känna den 62-årige Broman, som gillat vad han såg när hon uppträdde som strippa på restaurang Tunneln i Malmö, och som gör sig till hennes beskyddare. (Bland annat författar han senare ett ”Intyg angående arbetslivserfarenhet” där han intygar att Ekroth arbetat som dansös och som hans privatsekreterare. Intyget använder hon för att få anställning hos kronofogden.)

Språket och strukturen hade tålt att ses över ett par vändor till, men det är egentligen en futtig invändning. Tråkigt är det också att läsa Ekroths fördömande inställning till, till exempel, transvestiter. Men: det är en fascinerande bok, om ett annat liv i en annan tid i ett annat Sverige.