I flera hundra år hade fideikommisslagstiftningen gjort det möjligt för adeln att låta sina gods ärvas ostyckade av äldste sonen, men på 60-talet fanns politisk enighet för att avveckla de särskilda privilegierna. Hur det har gått redovisar journalisten Björn af Kleen i sin bok Jorden de ärvde. Många fideikommissgods har fått tillstånd till förlängning, med hänvisning till risken att stora kulturvärden annars riskerar att skingras. Med kulturhistoria som vapen har vissa jordägande adelssläkter sett till att hålla sig undan lagar som gäller alla andra i Sverige, och argumenten för det ifrågasätts aldrig. Björn af Kleen visar också hur personer med i vissa fall enorma privata förmögenheter uppbär statens och EU:s stöd för drift av sina gods, utan att ens upplåta dem för visningar för allmänheten. Han har gjort grundlig research och varvar sina reportage och intervjuer med mer faktaspäckade avsnitt, som trots många siffror aldrig blir tråkiga att ta sig igenom.

Det är en bedrift av Björn af Kleen att han lyckats få så många av dessa adliga maktmän att låta sig intervjuas. Han raljerar ibland över dem han berättar om, och låter det tydligt framgå hur absurda han finner vissa vanor och traditioner. Men det hindrar honom samtidigt inte från att åstadkomma mycket mänskliga porträtt av några av de personer han möter (bland andra Nils Gripenstedt, som obegripligt nog har stämt af Kleen).

Författaren dricker kaffe ur silverkannor med grevar och baroner och pratar godsdrift, skatteregler, arvstvister och rättvisa och han konstaterar att det är intressant att familjer som i många fall är extremt sammansvetsade ekonomiskt ofta har det sämre ställt med de sociala banden – barnen skickas till internatskolor där de får en ny familj i lärare, husmödrar och klasskamrater. Han besöker också internatet Lundsberg där nästa generation ädlingar skaffar sig värdefulla kontakter och fostras till ledare, tryggt avskiljda från dem som ska ledas.

Ur bland annat det faktum att adliga personer tjänar enorma förmögenheter på åsidosättandet av annars självklara lagar, som exempelvis arvsrätt, lyckas af Kleen gör en mycket läsvärd och spännande reportagebok.