Nobelpristagaren Toni Morrison har främst ägnat sitt författarliv åt att skildra den afroamerikanska erfarenheten, en uppgift som kräver ett starkt psyke. Förflyttningar i historien har varit en förutsättning; de flesta av hennes romaner utspelar sig i en tid som visserligen är förfluten, men som aldrig har upphört att verka.

I sin senaste bok, En välsignelse, går hon längre tillbaka än förut, till slutet av 1600-talet då Amerika fortfarande var öppet och förhandlingsbart, åtminstone betraktat från en europeisk horisont. Kungar, kompanier, kyrkor och privatpersoner, alla ser de det väldiga territoriet som ett jungfruligt land i väntan på att bli taget i besittning.

Till denna huggsexa kommer den unge engelsmannen Jacob Vaark, en sammansatt gestalt, trots att han snarare är skissad än utmejslad. Han tillhör ingen. Man kan se honom som en representant för den västerländska individ som står fri från släkt och religionstillhörighet. Föräldralös emigrerar han och ärver oväntat en liten gård i Virginia av en farbror han aldrig träffat.

I en av romanens centrala scener är han på besök hos en familj som förkroppsligar det gamla unkna ståndssamhälle Jacob lämnat bakom sig. Peruker och finporslin gör honom osäker där han sitter svettig efter den långa ritten, med spår av blod på händerna från den tvättbjörnsunge han räddat ur ett vindfälle. Han har dock något den portugisiska slavägarfamiljen saknar: pengar. Vid sidan av jordbruket gör han affärer och nu står herremannen i förnedrande skuld till honom. Kan han inte tänka sig att ta emot en tjänare som betalning? Jacob säger först nej, han handlar inte med kött. Han låter sig emellertid övertalas när husets svarta kokerska går ner på knä och ber honom att ta hennes dotter med sig. Affären görs upp och lilla Florens, som i hemlighet lärt sig läsa och skriva av en präst som begått den kriminella handlingen att inviga slavar i det skrivna ordets mysterier, tvingas snabbt anpassa sig till sitt nya liv som moderlös hjälpflicka på den isolerade farmen.

Originalets titel A Mercy sätter i betydligt högre grad än den understundom vacklande svenska översättningens dito ljuset på den dubbla handling som ligger i berättelsens mittpunkt. Kvinnan som ger bort sitt barn och mannen som tar emot det. Är någon av handlingarna frivillig? Kan någon sägas vara en barmhärtighetsgärning? Den vite mannen motiveras delvis av medlidande, men liksom när han hjälper tvättbjörnsungen får han blod på händerna. Han blir i strid med sina ideal alltmer indragen i ett system som talar om människor som ”skeppslasten” eller ”ved”. ”När den brinner upp skaffar man mer”, som en man med inblick i sockerplantagernas Barbados uttrycker saken. Jacob, som inte står ut med att se kroppar köpas och säljas på nära håll, kan med tiden ändå tänka sig att investera i denna betryggande avlägsna och extremt lukrativa sockerrörsproduktion som arbetarna sällan överlever mer än något år.

Moderns gärning, som för barnet ter sig obegriplig och grym, ligger och tickar under den mångröstade historien ända till slutet då hennes stämma också blir hörd i all dess hjärtslitande vånda. Precis som för mamman i Morrisons mästerverk Älskade (1987) driver viljan att skydda dottern från fångenskapens fasor henne till en desperat handling.

I En välsignelse känner man igen flera av Toni Morrisons viktigaste teman: frihet kontra ofrihet, individens relation till kollektivet och förtryckets tragiska avkomma självförtrycket. Just när livet ser ut att öppna sig för Florens, som förälskat sig i en fri svart man, blir hennes inre mentala blödningar akuta och hon reagerar med våld. Hennes älskares dom sammanfattar en längre nerbrytningsprocess: ”Du har blivit en slav.”

Den amerikanska 1600-talsmiljön lämpar sig utmärkt för en författare som vill vända och vrida på frihetsbegreppet. Mellan slav och fri finns många tillstånd. För att kunna betala den riskabla båtfärden tvingas alla som inte sitter på ett kapital knyta en betydande del av sin framtid till redan utvandrade släktingar, hantverkare eller jordägare som får åratal av obetalt arbete i utbyte mot Amerikabiljetten. Jacobs hustru Rebekka lämnar England som en konsekvens av en ekonomisk uppgörelse mellan mannen hon aldrig träffat och föräldrarna. På grund av familjens fattigdom ”var hennes enda utsikt att bli tjänsteflicka, prostituerad eller gift, och fast det berättades hemska historier om alla dessa yrken verkade det sistnämnda säkrast”.

Noggrann historisk research ligger bakom En välsignelse, vilket inte hindrar att texten bärs fram av en suggestiv poetisk kraft. En mörk skildring av en mörk, kaotisk tid som ligger och tickar under vår egen nutidshistoria.