Hur minns du den där dagen för ett år sedan då Le Clézio tillkännagavs som Nobelpristagare?

- Det var helt fantastiskt. Det lilla förlaget fylldes plötsligt av press och alla medier som trängdes på bara sexton kvadratmeter. Det var som ett stort barnkalas och alla var glada. Det bjöds inte på saft men champagne korkades upp.

Vad har det inneburit för ditt förlag?

- Det blev ju bättre försäljning av hans titlar, förlaget blev synligt. Och för hans skull tycker jag att det är helt underbart att han fick priset eftersom han är en så härlig författare.

Hur mycket förändrades försäljningen?

- Om vi sålt 1500 eller 2000 tidigare så var vi uppe i 30000 och mer än det på Afrikanen, till exempel.

Vilka mindre goda effekter har det medfört?

- Det har varit oerhört stressigt och mycket större arbetsuppgift naturligtvis. Det ska man inte klaga över för det har varit väldigt roligt, men visst förändrades hela arbetssituationen.

Har du anställt personal?

- Ja, en av sönerna som är fotograf och formgivare, honom har jag anställt sedan dess.

Hur ser du på framtiden nu när uppmärksamheten riktas mot en helt annan författare?

- En Nobelpristagare är ganska kortlivad och räcker några månader, sedan är det vårkollektionen som gäller. Så är det. Nu efter ett år finns fortfarande ett intresse, men inte alls som de första tre månaderna då det var en enorm uppmärksamhet. Från den sekunden i oktober då det basunerades ut försvann under några minuter det lager jag hade.