Marie Oskarsson har skrivit tre böcker i serien om Jack och kärleken som utspelar sig i Göteborg. Den senaste, Kärleksakuten har precis kommit ut. Första boken, Fråga chans?, skrev hon mest för att se om det överhuvudtaget skulle vara möjligt att skriva om kärlek för nybörjarläsare.

– Det händer ju inte så mycket. Det handlar mycket om att gå omkring och hoppas och längta och drömma, säger hon.

Inspirationen kom från den yngste sonen som var hejdlöst förälskad i åttaårsåldern.

– Han var så otroligt kär, han kunde inte tänka på någonting annat. Han drömde om hur perfekt livet skulle vara om det blev som han hoppades, att hon också var kär i honom. Så jag stal helt enkelt delar av hans historia, helt fräckt, utan att fråga om lov.

Fick han läsa manus?

– Nej, jag tänkte faktiskt inte på det förrän boken var färdig, då kom jag på att jag kanske borde ha sagt något, men han är glad och nöjd. Det är ju länge sen. Han är fjorton nu.

Att ha en pojke som huvudperson var inte något medvetet val. Det hade lika gärna kunnat vara en flicka, menar hon. Men nu råkade förebilden vara en mjuk och tankfull kille.

Men det är han som tar initiativet och frågar chans?

– Ja, det är ju han som är kär. Det kan ju hända att det blir på något annat sätt i nästa bok.

Vad är det svåraste med att skriva om kärlek för små barn?

– Att få det att bli intressant trots att så lite händer, böcker för små barn brukar vara så handlingsdrivna, jag utgår mycket från hur det känns, små vardagliga situationer.

Vi ses i Marie Oskarssons arbetslokal. På skrivbordet i det luftiga rummet ligger travar med nyuppackade böcker.

– Jag har alltid haft bokhögar vid sängen och var en bokslukare när jag var liten. Läste allt, högt och lågt, och hade böcker med mig överallt. Jag vaknade, tog boken med till badrummet, tvättade mig och borstade tänderna medan jag läste, tog med mig boken tillbaka, la den på skrivbordet så jag kunde läsa medan jag klädde på mig och så gick jag och satte mig vid köksbordet med näsan i boken.

Böcker om kärlek kommer hon inte ihåg att hon läste som liten.

– Jag var ju tonåring på 70-talet när tonårsromanerna kom och böckerna handlade mycket om sex. Jag tror inte jag läste om romantisk kärlek när jag var barn.

Marie Oskarsson har tidigare skrivit en bokserie om kärlek för barn, riktad till mellanstadiebarn, Kärleksgåtan, som innehåller en blandning av fakta och fiktion. Dem har hon pratat om i skolorna för såväl sex-åringar som sjätteklassare.

– Mot slutet brukar jag fråga om jag ska läsa lite, fast vissa tycker att kärlek är löjligt så vill de ändå det, de skruvar på sig, å det är så pinsamt, men de säger: läs mera, säger Marie Oskarsson och skrattar.

När hon skrev de böckerna läste hon om kärlek och unga, men hittade inte så mycket om kärlek före puberteten,

– Men när man är liten är man ju också kär. Om man går in i en lågstadieklass så nog sjutton finns det ett antal kärlekspar där. Det är kärlek på ett annat sätt. Vuxna tar det inte riktigt på allvar, det är bara gulligt. Men det är ju på allvar.

Egentligen tror hon att hon skulle kunna skriva samma historier om vuxna människor.

– Jag tror att alla kan känna igen sig i hur det är att vara så här kär, att längta så här mycket, men också hur svårt det kan vara med kärlek och vänskap.