Befruktningsögonblicket, ”då livet ger döden ett handslag”. Dagbokscitatet återges i Peter Watkins film Edvard Munch från 1976, ursprungligen en TV-serie som det kan finnas anledning att reprisera nästa år när det är etthundrafemtio år sedan Munch föddes. Med alla de anakronistiskt dokumentära stildrag som blivit något av Watkins signum är den fortfarande stark, även om upprepningar och omtagningar snabbt skapar en klaustrofobisk stämning. Det är som om moderns och den döende systerns hostningar aldrig upphör att genljuda i hans huvud. Kanske var det verkligen så.

Befruktningsögonblicket i citatet anspelar annars på den kända målningen Madonna, den nakna kvinnan som, iakttagen underifrån, njuter i kärleksakten, men med ”ett liks leende”. På litografiversionen som kan ses i den andra av Göteborgs konstmuseums två miniutställningar med Munchgrafik är hon inramad av spermier, vars våglinjer harmonierar väl med Munchs linjespel i övrigt. Nertill till vänster kurar ett foster, men med en utstrålning av död. Också när han ger uttryck för unkna eller bara tidstypiska föreställningar har Munchs bildspråk en fantastisk fräschör.

Om förra hängningen hade sitt fokus på porträtt har vi här att göra med bilder ur den så kallade Livsfrisen, expressivt symboliska bilder om kärlek och död med självbiografisk grund. Hos Munch återkommer samma motiv om och om igen. I målningar och grafiska versioner av målningar, som spegelvände förlagan . Ett av de tidigaste bladen här är Det sjuka barnet I från 1894, samma motiv som en våning upp återges i den två år yngre målningen Den sjuka flickan, från 1896, som i sin tur är en av fyra målade versioner. Den döende systern, än en gång.

Munch var en innovativ mästergrafiker, en föregångare inte minst inom färgträsnittet. Egen för ett par blad i denna hängning är kombinationen av litografi och träsnitt. Skriet, i vars bakgrund en högstadieelev i ett helt annat sammanhang tyckte sig se Utöya, är inte med. Däremot klassiker som Melankoli, Kyss och Vampyr, den sistnämnda namngiven av den svårstavade polske författaren och ockultisten Przybyszewski (enligt Munch själv visar bilden bara en nackkyss). Åtta blad i ett litet rum på plan 5, kanske inte värda en resa, men väl några trappor.