Göteborg får hård kritik
Kulturförvaltningen dömdes skyldiga att göra om upphandlingen av den beställda skulpturen. Men kommunen trotsade kammarrätten och fullföljde sitt köp. JO skräder inte orden, när ärendet nu är utrett.
Relaterat
Att kulturförvaltningen handlade olagligt när de beställde minnesmärket över Förintelsen stod klart första gången redan i december 2008. Då gav Kammarrätten den klagande konstnären Tony Roos rätt och konstaterade att förvaltningen hade kringgått lagen om offentlig upphandling när de bjöd in tre utvalda konstnärer att lämna in förslag. En upphandling värd 1,3 miljoner kronor.
Kommunen överklagade till Regeringsrätten då man ansåg att annonserad upphandling inte lämpade sig i ett fall som detta, och fullföljde därefter sitt avtal med den utvalde konstnären Kent Karlsson. När avslaget från regeringsrätten kom i september 2009 stod hans skulptur redan hårt fastsvetsad på Bastionsplatsen, invigd och klar.
Tony Roos anmälde då Göteborgs kommun till Justitieombudsmannen, JO, för domstolstrots. Nu har ärendet utretts och JO Cecilia Nordenfelt skräder inte orden:
”Att myndigheter inte respekterar domstolsavgöranden är allvarligt och strider mot grundläggande krav på offentliga organs uppträdande. Jag är mycket kritisk till det inträffade.”
Göteborgs 1:e stadsjurist, Gunnar Andersson, säger:
– Kulturförvaltningen fick rådet av en ung jurist hos oss att fullfölja upphandlingen, trots Kammarrättens dom. Hon var inte vuxen ansvaret och körde ett ”solorace” utan att rådfråga någon av sina mer erfarna kollegor. Det är bara att beklaga, domstolstrots är förstås oacceptabelt, särskilt av en jurist, men gjort är gjort, säger Gunnar Andersson.
Några åtgärder vad gäller arbetsrutiner på den juridiska avdelningen har han inte vidtagit, sedan det inträffade blev känt.
– Nej, det har varit svårt att göra det eftersom hon inte längre jobbar kvar här. Vi har kompetent personal, men också en mycket hög arbetsbelastning.
På kulturförvaltningen ser man inte heller någon anledning till rannsakan.
– Det är svidande kritik från JO. Men Kammarrättens domslut är inte prejudicerande och jag tycker fortfarande att det här är ett undantagsfall. Däremot anser jag att vi argumenterade för dåligt för vårt ställningstagande, konstaterar Cecilia Borgström-Fälth på kulturförvaltningens konstenhet.
Att förvaltningen stödde sig på ett dåligt råd från stadsjuristen när de trotsade kammarrättens dom ser hon som ett olycksfall i arbetet.
– Det drabbade oss, men ingen är fullkomlig.
