La Zona

Lyxvillor speglas i en stadsjeeps tonade rutor, kameran fångar upp en fjäril och följer dess vingliga färd genom välskötta trädgårdar. Plötsligt når fjärilen en hög mur och bzzzt snuddar den elstängslet på toppen och faller död ned.
La Zona är ett lyxområde i Mexiko City. Bakom skyddande murar, kameror och väktare lever de välbärgade i någon sorts autonom fristad, omgivna av trasiga gator, fallfärdiga hus och fattigdom. Så länge de sköter sig tillåts de leva utan insyn, inte ens polisen får komma in utan fullmakt.
Ett oväder får strömförsörjningen att svaja och en stor reklamskylt att välta. Likt en trappstege mot himmelriket vilar den mot toppen av muren. En trio fattiga tonårspojkar ser en chans och klättrar upp för en snabb stöldräd, men blir påkomna. Snart ligger två av dem döda i regnet, liksom husägaren och en väktare. Den tredje pojken är på flykt på okänd mark.
För att inte riskera sina privilegier beslutar "församlingen" att tysta ned saken och själva jaga rätt på den försvunne pojken, som ryktet snabbt gör till monster. Misstänksamhet, lögner, angiveri, söndring. Mellan grannar och i familjer, mellan de med samvetskval och de som till varje pris vill bevara det de har.
La Zona är Rodrigo Plás långfilmsdebut och har redan välförtjänt prisats vid filmfestivalerna i Venedig, Stockholm och Toronto. Han berättar effektivt, håller åskådaren i ett konstant spänningsgrepp, mycket tack vare Fernando Velázquez magiska musik som är både hotfull, otäck och vacker samtidigt, och säger mycket i dubbeltydiga bilder.
Någon gång blir Plá en aning övertydlig men när hans film leder tankarna till Himmel och helvete (Akira Kurosawa), Tsotsi (Gavin Hood) och Funny games (Michael Haneke) är det förlåtet. De skilda världarna, den unga utsattheten och de omgärdande murarna finns också här.
Men murarna inte bara skyddar, de stänger också in. Det går inte att skydda sig mot allt eller förklara för sitt barn att man lever bakom galler fast man inget ont gjort. Det enda som är säkert är att för den som verkligen lever finns alltid risken att bränna sig.
Som den där fjärilen.