I Wolfgang Petersens stilbildande virusthriller Outbreak (1995) finns en extremt fånig scen när Dustin Hoffman sitter i en tv-studio, stirrar stint in i kameran, håller upp ett fotografi av en apa och gravallvarligt ställer frågan: Have you seen this monkey?

Sådan ofrivillig komik slipper vi i Steven Soderberghs Contagion (ungefär Smitta genom närkontakt på svenska), som är febrigt intensiv, realistisk, men också övertydlig och skol-tv-pedagogisk.

Filmen, som berättas kronologiskt dag för dag, inleds med att Beth Emhoff, spelad av Gwyneth Paltrow, hostar två gånger.

Den filmvane kan direkt misstänka att det snart är god natt för Gwyneth.

Beth, som varit i Kowloon, Hongkong, är på väg hem till sin make Mitch (en blek Matt Damon) i USA. Sedan händer väldigt mycket väldigt snabbt. En epidemi sprider sig med höghastighet över stora delar av jordklotet. Människor dör som flugor. På det amerikanska smittskyddsinstitutet försöker forskarna för det första lista ut vad det handlar om för nytt virus, och för det andra framställa ett vaccin.

Världshälsoorganisationen i Geneve skickar doktor Leonora Orantes (alltid lika eminenta Marion Cotillard) till Hongkong, för att försöka spåra smittans ursprung. Paniken sprider sig i storstäderna.

Under ett par decennier har Steven Soderbergh obehindrat växlat mellan superkommersiella filmer (Danny Ocean-trilogin), personliga projekt, till exempel två Che Guevara-filmer, och filmer som hamnar någonstans mitt emellan. I den sistnämnda kategorin återfinns The informant (2009) och Contagion.

Till strukturen påminner nya filmen om Traffic (2000). Alltså består Contagion av ett myller av människoöden och manustrådar, som inte nödvändigtvis kommer att nystas samman på slutet. Soderbergh har inte full kontroll över händelseutvecklingen i Contagion, rollfigurer introduceras för att sedan försvinna spårlöst, och visst är det resursslöseri att ge karaktärsesset Elliot Gould bara några få scener att arbeta med.

Soderbergh ger publiken flera svåra frågor att fundera på. Hur mycket information skall myndigheterna gå ut med när ett virus slår till? Är det vettigt att evakuera städer så snabbt som möjligt? Vem bestämmer vilka som skall få ett vaccin först? Är det rätt att läkemedelsindustrin tjänar storkovan på andras olycka? Hur hanterar man konspirationsteoretiker, i filmen representerade av den cyniske bloggaren Alan Krumwiede (Jude Law)?

Bränner till gör filmen med jämna mellanrum, men man får helhetsintrycket av att regissören lämnat ifrån sig Contagion innan han var riktigt klar.