Trött medelålders man i stelnat äktenskap möter ung levnadsglad kvinna och ser världen med ny blick. Historien har berättats tusentals gånger, sällan särskilt trovärdigt. Så inte heller i Kvinnorna på sjätte våningen men den är inte utan finess.

Paris 1962. Herr och fru Joubert har gjort sig av med hemhjälpen sedan 25 år och skaffat ny, en ung spanjorska. Hon och de andra städerskorna bor högst upp i huset och en dag får herr Joubert ett ärende dit och upptäcker glädje i vardagen han inte längre trodde fanns. Förvecklingar tillstöter och känslor rörs upp.

Fördomarna haglar hos både herrskap och tjänstefolk och det finns tendenser till samtidskritik, men utan udd (i stället dansar städerskorna runt likt Amy Adams i Disney-rullen Förtrollad).

Kritik är måhända inte avsikten, men då klingar ingredienser som Franco, hustrumisshandel och klasskamp illa i denna annars lågmälda lilla komedi.