Fröken Märkvärdig & karriären

Från The winner takes it all till En plats på jorden på 30 minuter. Fröken Märkvärdig gör en anmärkningsvärd resa, fast det är inte hon som är vinnaren när Abbalåten rullar under förtexterna. Men när Eva Dahlgren sjunger mot slutet har hon trots allt funnit en plats på jorden.

Vägen dit är knappast rak. I prestationssamhället är det lätt att bli kravmärkt, plågad av förväntningar på lycka och att lyckas. Inte minst från en själv.

Redan i nappåldern får fröken Märkvärdig höra pappa slå fast att man måste vara bäst, innan han far iväg i en raket. Och Mamma uppmanar henne att inte vara känslig utan bli "normalspeciell". Sedan rullar det på medan "mörkermonstret" blir större och det svarta ångestmolnet växer sig allt tätare runt henne.

Det har gått elva år sedan Joanna Rubin Dranger slog igenom med serieromanen Fröken Livrädd & kärleken där hon träffsäkert ger både djup och perspektiv åt den gamla klyschan om att rädda pojkar aldrig får kyssa vackra flickor. Två år senare kom Fröken Märkvärdig & karriären, den som nu blivit prisbelönad (Fipresci) novellfilm.

Joanna Rubin Drangers naivistiska men samtidigt knivskarpa bilder fungerar utmärkt även i animerad form, svartvita och så långt man någonsin kan komma från påkostad leksaksaction i 3D. Och träffsäkerheten är intakt. "Gör om dig", "var målmedveten", "sälj dig själv" skriks från löpsedlar, vänner och arbetsförmedlare. Medan psykologen undrar "varför känner du så?".

Det är snart dags för val. Och även om fröken Märkvärdig inte är partipolitiskt, knappast politisk alls om man så vill, väcker hon funderingar kring vilken ens roll i ekorrhjulet egentligen är. För vem och varför?

Efter många loopar i förtvivlan landar fröken Märkvärdig till sist på fötterna i filmens sista minut. Lite väl abrupt.